Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Levertins litteraturhistoriska föreläsningar - Prisstegringens orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548 DAGENS FRÅGOR
exempelvis vissa bland Schucks berömda idéhistoriska exposéer och
skänker dem deras af all eventuell framtida delaljforskning oberoende
värde; men i sin art, d. v. s. som typiska och konkreta genrebilder,
tecknade af en man, hvilken i sig förenade vetenskapsmannens och
diktarens egenskaper, måste man skänka dem den mest odelade
beundran.
Att utgifvarnas uppgift varit synnerligen mödosam behöfver väl
knappast påpekas; de knapphändiga antydningarna i företalet gifva
med säkerhet blott en ringa föreställning om alla de svårigheter, som
måst öfvervinnas, innan manuskriptet förelegat i tryckfärdigt skick.
Så mycket större anledning har man att vara dem tacksam för deras
uppoffrande arbete; man bör också kunna hoppas att den stora
allmänheten visar sig sentera detta och ådagalägger så pass mycket
intresse för företaget att äfven den planerade fortsättningen möjliggöres.
Det skulle vara ett bevis på verklig intellektuell oemotlaglighet hos
publiken, om ett verk sådant som detta på grund af bristande
uppmuntran nödgades afstanna på halfva vägen.
»Dyrtiden i landet» har af det socialdemokratiska
partiet giorts till föremål för ett af dess traditionella
»upprop till Sveriges arbetande folk». Det är icke precis glädjande,
att ett ekonomiskt fenomen, som mindre än de flesta beror af
medvetna mänskliga åtgöranden, skall användas såsom agitationsmedel
emot institutioner och åtgärder, som till allra största delen stå utom
allt sammanhang med saken. Men onekligen kunna
socialdemokraterna i detta liksom andra fall åberopa ärevördiga traditioner från
de tider, då man brukade hänga bagare och slaktare för att få
brödet och köttet billigare. Sitt mål nådde man visserligen aldrig på
den tiden heller; men många ansågo utan tvifvel en hel del i sig själft
vara vunnet genom att man fått de ifrågavarande medborgarna aflifvade,
och det är ej omöjligt att åtskilliga fortfarande resonera på liknande sätt.
Senast har Stockholms stads mångkunnige borgmästare i en artikel,
som tyvärr döljer sig i »Smålands Folkblad» (den 15 nov.), framlagt
sin uppfattning om »dyrtidens» orsaker. Hela framställningen vore
värd den största spridning som bevis på måttet af ekonomiska
insikter hos vår störste ekonomiska reformator; men redan några korta
utdrag torde ge en tillräckligt tydlig föreställning härom. »Den
primära orsaken är den af samhällsförhållandena organiserade driften
att förtjäna så mycket som möjligt, äfven om man ej behöfver det.
När alla sträfva ideligen att ta så mycket betaldt som möjligt, så
måste ett sådant universellt sträfvande i tidernas längd lyckas att
drifva upp priserna oafbrutet.» Då det nu i verkligheten förhåller
sig så, att den nuvarande prisstegringen ej är äldre än på sin höjd
år 1896 och föregicks af en omkr. 23-årig period af betydligt starkare
och nästan oafbrutet prisfall, så innebär hr Lindhagens intressanta
hypotes tydligen, att människorna mellan 1873 och 1896 täflade med
hvarandra om att ta så litet betaldt som möjligt, men sedan af
oförklarad anledning slogo om och började göra tvärtom. Utan tvifvel
Prisstegringens
orsaker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
