Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Folkförsäkringen. Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina hufvuddrag skall se ut, hvilka verkningar det kan få och
hvarifrån bidragen skola tas, innan man går att låsa fast sig
för ett visst system inom en enstaka gren, förefaller sålunda
vara en ganska rimlig ståndpunkt, i all synnerhet som det
ju gäller väldiga kostnadsfrågor.
Den innebär gifvetvis icke, att man behöfver dröja med
afgörandet af det föreliggande förslaget, till dess alla detaljerna
ligga färdiga för samtliga grenar. Ett dylikt dröjsmål vore
utan tvifvel olyckligt i många hänseenden. Någon alltför stor
tidsutdräkt borde emellertid framläggandet af en sådan plan
ej behöfva medföra. Vi ha ju fått ett helt ämbetsverk för
att tillse planmässigheten i den »sociala förtänksamheten»,
som det heter i skön anslutning till det franska originalet; och
när det på sin tid invändes, att man hälst borde vänta med
det ämbetsverket, tills de stora försäkringslagarna genomförts,
gafs det, som det syntes, mycket vägande motargumentet, att
ämbetsverket måste finnas förut för att just leda detta
lagstiftningsarbete efter enhetliga principer. Man behöfver alltså
nu blott lägga fram dessa principer och få dem godtagna af
Konung och riksdag, på sätt som t. ex. skedde 1853—54, när man i
princip bestämde sig för att staten skulle bygga stambanorna.
Hvad fattigvården beträffar, borde väl äfven den kommitté,
som är sysselsatt med utredning af denna fråga, vid detta
laget vara i tillfälle att afgifva en redogörelse för principerna
i det förslag, som kommer att framläggas.
Skulle man helt döma efter civilministerns yttranden i hans
båda senaste politiska tal, vore det visserligen ej stora
utsikter för en dylik planmässighet vid dessa frågors behandling.
Att en statsman, som vill företa sin seglats på statsskutan
»med seglen i topp» och »med statsrodret stadigt lagdt åt
vänster», skulle meddela, hvilken hamn han tror skutan skall
nå med sådana seglingsprinciper, vore väl också alltför mycket
begärdt. Men nu som så ofta annars äro nog den politiska
retorikens blomster ej så mycket att rätta sig efter, då det
gäller handling under ansvar vid Konungens rådsbord, och
man har väl all anledning att hoppas, att innan Kungl. Maj:ts
proposition framlägges skall föreligga den plan och den
allsidiga utredning, som man hittills saknat för ett rätt
bedömande af denna stora frågas lösning och dess konsekvenser.
Gösta Bagge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
