Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Tekniska Högskolan och industrien. Af Erik Aug. Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA HÖGSKOLAN OCH INDUSTRIEN 15
ma Sverige utan utlandet och i vissa fall t. o. m. våra
utländska konkurrenter till godo.
Vidare förefinnes faran af ett ingenjörsproletariat. Ett sådant
är aldrig önskvärdt, dels emedan en förlust uppstår på grund
af ej till användning kommen dyrbar utbildning, dels, och
framför allt, emedan en klass af missnöjda individer uppstår,,
hvilken af lätt insedda skäl bidrager att rekrytera de
samhällsupplösande elementen. Den viktigaste frågan är dock en helt annan.
I ett land med begränsade resurser kan endast eit visst kapital
och årligt anslag ställas till den högre tekniska undervisningens
förfogande. Det är då af yttersta vikt, att dessa medel
användas på bästa sätt. Nu torde det vara obestridligt, att
undervisningen vid Tekniska högskolan är kvalitativt långt ifrån
tillfredsställande. Vidare är det tydligt, att man, när ett visst anslag
står till förfogande, har att välja mellan kvalitet och
kvantitet. En alltför stor ökning af erforderliga utrymmen, antal
lärare m. m. måste menligt återverka på hvad som kan bjudas
ifråga om laboratoriernas utrustning, kompetensen hos
lärarekåren o. s. v. Det synes därför många som om hvad som fordrades
för höjandet af undervisningens kvalitet, vore så mycket, att
äfven om en kvantitativ ökning i sig själf vore önskvärd, den
dock borde komma i andra rummet.
Detta gäller i all synnerhet de högre lärarekrafterna. Ehuru
vi senare återkomma till denna fråga, torde redan nu böra
understrykas, hvad som vid flera tillfällen från annat håll framhållits,
nämligen, att det för undervisningens rationella bedrifvandet är
oundgängligt, att åtminstone vissa professurer aflönas vida högre
än hvad hittills varit fallet. Man måste släppa alla jämförelser
med andra personer af samma »rang» i statens tjänst och
fasthålla, att vid de flesta — kanske alla — högre lärarebefattningar
högskolan står i konkurrens med industrien, och att de bästa
krafterna ej erhållas och komma till full nytta, om man ej ger
dem en aflöning, någorlunda motsvarande hvad de inom
industrien kunna erhålla, samt ger dem en så pass lindrig
tjänstgöring, att den ej hindrar dem att följa sin vetenskap och behålla
sin kontakt med industrien.
Dessa och liknande synpunkter äro för ett flertal för
högskolan varmt intresserade personer af tungt vägande betydelse.
Författaren underkänner ej de skäl, som kunna anföras för
en stark utvidgning men måste dock anse de ofvan relaterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
