Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Ur 1912 års historiska litteratur. Af Carl Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR 1912 ARS HISTORISKA UTTERATUR 59
namnlängderna se något mera än en fullkomligt omtöcknad hjärnas
tomma lek med de ljudkombinationer, som först erbjuda sig? Liksom
de dråpliga syllogismer, hvarmed kung Erik på väl hundrade olika
sätt bevisade arfrikets förträfflighet samt sin egen alltjämt lefvande
rätt till kronan, naturligtvis voro afsedda att utgöra något slags
agi-tationscodex för hans sak, kan man rätt väl tänka sig, att
namnlistorna varit ämnade som chifferklaver: ofta förekomma där
alternerande ett kändt personnamn samt ett, som förefaller vara helt
diktadt. Huru skribenten slutligen kan ha tänkt sig detta användt, är
en annan fråga, som väl svårligen låter besvara sig.
Alla de där olika anteckningarna karaktärisera rätt väl den
skrif-vande, ideligen skrifvande själ, som Erik XIV var under hela sitt
regemente och ej minst efteråt i fängelset. Flitig med pennan var
ock den andre anförde dagboksförfattaren (Erik Dahlbergs dagbok,
utgifven af domprosten Herman Lundström. Upsala 1912. Almqvist &
Wiksell, Kr. 20,0 o), men Erik Dahlbergs berömmelse som en handlingens
inan är så väl tryggad, att det större eller mindre måttet af litterär
förtjänst gör föga till eller från. Vi veta likväl, åtminstone de äldre
generationer, som redan i småskolans läroböcker mötte utdrag ur hans
anteckningar, att han var en författare, som kunde taga sin publik.
Ungdomsårens reseäfventyr och krigsbedrifter i Italien, Polen och
Danmark har han skildrat på verkligen fängslande sätt. Detsamma
gäller ju helt naturligt icke alldeles om de egentliga mannaårens
kärfva dagboksnotiser, hvilka ofta nog bara förteckna miltal och
hästombyten under Dahlbergs rastlösa resor i den rastlöse Karl XI:s
tjänst. Men i stället är det i dem man får den bästa ledningen
angående Dahlbergs betydelsefulla verksamhet inom vår
försvarsorganisation. — D:s dagbok har utgifvits i synnerligen präktig utstyrsel —
stor kvart, tjockt Grycksbopapper, goda reproduktioner af bilder
och manuskript — hvilken blott har felet att ha nödvändiggjort ett
bokhandelspris, som lär afsevärdt hindra spridningen: det är bra
nog optimistiskt att med en förf. i dagspressen räkna på, att D:s
dagbok skall undantränga åtskilliga enkronas och tjugofemöresböcker.
Vid sidan af dagböckerna böra nämnas tre memoarsamlingar:
Amiral Carl Tersmedens memoarer, utgifna af amanuensen Ar.
Sjöberg (Sthlm 1912. Wahlström & Widstrand. Kr. 5,00);
Familjeanekdoter af grefve Edvard Fredrik von Saltza, publicerade
af samme utgifvare (Sthlm 1912. Bröderna Lagerström. Kr. 3,75);
samt tredje delen af Fritz von Dardels minnen (Sthlm 1912. P. A.
Norstedt & Söner. Kr. 5,00). — Tersmedens memoarer äro ett
tämligen typiskt prof på, hvad memoarskrifveriets tidehvarf egentligen
ville åstadkomma inom denna litteraturart. T., som både hade tur
och ägde förmåga att begagna sin tur, förde som omtänksam karriärist
noggrann dagbok öfver sitt görande allt från den dag, han under sin
frände amiralen Taubes och skeppsbyggmästaren Falcks ledning
begynte lärlingsarbetet i k. flottans espingsbod på Skeppsholmen.
Gammal vorden och fri från tjänsten, sedan han nått dennas högsta gra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
