Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Några riksdagsintryck. Af Gottfrid Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 GOTTFRID BILLING
beträffande ärenden, som icke hafva någon utprägladt
partipolitisk karaktär. De långa pleniöfverläggningarna torde i de flesta
fall ha sin hufvudsakliga betydelse utåt, i det att de för landets
befolkning redogöra för skälen till det ena eller andra beslutet,
för dess förordande eller dess motarbetande.
En och annan gång händer det dock, att i plenum fattas
beslut i strid mot utskottets förslag och tvärt emot hvad man
äfven af andra omständigheter kunnat vänta och att detta skett
på grund af något anförande, som gjort starkt intryck. Kanske
lika ofta därför att någon talare på olyckligt sätt fört ordet för
hvad man ansett förut ha haft majoritetens sympatier; ty inom
riksdagen som inom andra områden vinnes framgång ofta mindre
genom egna förtjänster än genom motståndares felgrepp. Det
är därför för ett riksdagsparti en stor förmån att hafva skickliga
debattörer att skicka ut i striden och ej mindre viktigt att
kunna hindra mindre användbara från att skada en god sak.
Det är ej lätt att säga, hvarpå det beror, att i riksdagen den
ene blir en inflytelserik debattör och en annan aldrig orkar bli
detta. Det beror visst icke alltid på öfverlägsenhet å ena och
underlägsenhet å andra sidan i fråga om intelligens, insikter,
flit, grundlighet, vältalighet. Den som läser riksdagstrycket skall
finna, att ej sällan det bättre innehållet finnes icke i det
yttrande, som åhördes med största uppmärksamhet och gjorde
starkast intryck, utan i det, som kammarledamöterna knappast
ens under någorlunda tystnad åhörde. Många faktorer samverka
naturligtvis till att göra en riksdagstalare gärna hörd och på
ett inflytelserikt sätt bestämmande för en förestående votering.
Låt mig fästa uppmärksamheten på blott en enda. Skall man
vara en skicklig riksdagstalare, så måste man tala på annat
sätt än t. ex. vid högtidsfester, vid gudstjänster, vid akademiska
eller populära föreläsningar, vid folkmöten. Riksdagstalekonsten
är af sitt alldeles särskilda slag och den kan ej inläras på annat
håll än inom riksdagen själf. Och själfva kärnpunkten i
konsten tror jag vara, att ha »känn» på hvad kamraterna känna
och tänka, hvad de kunna tåla och orka med samt på hvad
som i ett förevarande ögonblick är den mest afgörande detaljen.
Helt visst ha många fler talare skadat sin sak genom att säga
för mycket än genom att tala för kort, och i synnerhet genom
att icke känna på sig, huru mycket salt eller socker, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
