Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Stämningar och förhållanden i Finland. Af Emil Schybergson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄMNINGAR OCH FÖRHÅLLANDEN I FINLAND 103
berättigadt motstånd, men märk väl endast i det som är
berättigadt. Det bör dessutom märkas att vårt motstånd hittills
ingalunda varit resultatlöst. Värnpliktsstrejken är ensam för sig en
politisk seger, hvars bärvidd icke kan skattas nog högt. Det
är väl icke uteslutet, att efter ett antal år, då tiden för
värnpliktens ersättande med en kontribution går till ända, försök
åter skola göras att här införa rysk värnplikt. Men dessa
försök skola helt säkert komma att möta ännu större svårigheter
än vid tiden för den förra värnpliktsstrejken, då man hos oss
ännu var van vid den i finsk lag påbjudna värnplikten och
regeringen dessutom begagnade sig af öfvergångsformer, ägnade
att blanda bort begreppen. Må det icke förnekas att
Upphäfvandet utan landtdagens begifvande af vår inhemska militär
och påbjudandet, likaledes utan därtill utverkadt bifall från
folkrepresentationens sida, af en penningkontribution i
värnpliktens ställe, för oss beteckna betydande konstitutionella
förluster. Men att förslagen om rysk värnplikt tack vare
värnpliktsstrejken strandade, är å andra sidan att anteckna såsom
en framgång af så mycket större betydelse, som
värnplikten är ett medel, hvilket, om det också icke vore ägnadt
att medföra denationalisering af vårt folk på det
bildningsstadium, som det vi redan hunnit, dock är farligare än något
annat.
Att vi däremot icke förmått förhindra utbetalandet af den
påbjudna penningkontributionen, ligger i sakens natur, då det
finska statsverkets inkomster, utan att ny beskattning behöfver
komma i fråga, äro tillräckliga för kontributionens erläggande.
Vi måste foga oss i att påbudet härom, tillkommet i
rikslagstift-ningsväg, kommer att allt framgent tillämpas, åtminstone till
dess statsverkets tillgångar möjligen taga slut, eller ock en
uppgörelse af tvistefrågorna i en framtid fås till stånd.
Huruvida den andra af de två lagar i hvilka riksduman hit
tills gjort bruk af rikslagstiftningen, nämligen den s. k. »likstäl
lighetslagen», skall komma till tillämpning, och om sålunda här
bosatta ryssar utan motsvarande finsk lagstiftningsåtgärd skola
få samma politiska, kommunala och näringsrättigheter, som
finska män eller icke, är tills vidare en öppen fråga. Det är
härom striden nu pågår, det är för denna lags skull, som
medlemmarna i våra magistrater och hofrätter sedan några måna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
