Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Några nutida sträfvanden inom skolundervisningen. Af Frans von Schéele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NÅGRA NUTIDA STRÄFVANDEN INOM
SKOLUNDERVISNINGEN
af professor FRANS v. SCHÉELE
I Svenska Dagbladet och i Svensk Tidskrifts december-häfte
hafva införts artiklar med häftiga angrepp mot den nutida
pedagogiken. Genom införandet i en så ansedd tidskrift har
den sistnämnda artikeln fått en auktoritet, som gör, att det kanske
vore oklokt att helt och hållet negligera dess utfall mot några af
de mest bärkraftiga sidorna i nutidens sträfvanden på
skolundervisningens område. Det finnes utan tvifvel många, som
intressera sig för våra skolor men veta tillräckligt litet om den
moderna pedagogiken för att möjligen i sina åsikter kunna
påverkas af anmärkningarna. De ha själfva kanske misstänkt, att
skolorna urartat sedan den tid, då de en gång sutto på
skolbänken, och nu få de af en skolman höra, att så verkligen är
förhållandet.
Inför de verkligt sakkunnige tarfva dessa utfall för visso
ingen vederläggning. Men i skolfrågor anse sig så många kunna
hafva en egen mening utan hvarje fackkunskap. Ack, i skola
hafva vi ju gått allesammans, och vi veta därför alla, hur
skolorna äro och kanske också hurudana de borde vara. Det är
därför med pedagogiken, som med teatern och målarkonsten;
nästan alla tro sig om att förstå de sakerna. Men
teaterföreställningarna och konstutställningarna äro föremål för
sakkunnig granskning i våra dagliga tidningar; och i nio fall af tio
har den enskildes omdömen om sceniska prestationer och om
taflor starkt påverkats från detta håll. Man uppfostras i det
hänseendet genom sin dagliga tidningsläsning, om man
öfverhufvud intresserar sig för dessa konstområden. Däremot står
den allmänna meningen långt mer utan ledning, när det gäller
skolfrågor. Där kan därför en ensidig tidskriftsartikel få en rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0127.html
