Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - En bok om den svenska bondeklassens historia. Af Karl Åmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 EN BOK OM DEN SVENSKA BONDEKLASSENS H1STOBIA
en viss besutenhetsstandard, var det därför icke egentligen för att
skydda en viss klass’ intressen, så mycket mindre som lagstiftningen
här snarast gick denna klass’ egna önskningar emot.
Men visserligen modifierades denna uppfattning af
besutenhets-förhållandet under tidens lopp, så att af förespråkarne för den
restriktiva jordstyckningspolitiken mer vikt kom att läggas vid den
sociala synpunkten, nämligen förhindrandet af att vissa folkklasser
nedsjönko i beroende och fattigdom, att, som det med en modern
term heter, proletariseras. Reellt sedt behöfde det icke ligga något
motsägande i att lagstiftningen allt fortfarande bibehöll en viss norm
för besutenheten i fråga om skattlagda hemman men bortsåg från
dylika synpunkter, då det gällde jordafsöndringar. Men författaren
har otvifvelaktigt rätt i att, då jordafsöndringsinstitutet infördes och
bragtes i allmännare tillämpning (under förra hälften af 1800-talet), en
känsla af inkonsekvens i lagstiftningens syften i ifrågavarande
hänseende mer och mer gjorde sig gällande, hvilket bidrog till den
gamla besutenhetslagstiftningens undergång, enär på denna tid under
diskussionerna de nämnda sociala synpunkterna i främsta rummet
betonades.
Afhandlingens andra del gifver en redogörelse för hurudana den
svenska bondeklassens ekonomiska villkor egentligen voro och huru
de förändrades under 18:de och 19:de århundradena och hvilket
inflytande jordslyckningspolitiken utöfvat därvidlag. Gifvetvis är en
undersökning som denna en ytterligt vansklig uppgift, för det första
emedan det material som här står forskaren till buds är så
bristfälligt och källorna understundom så motsägande, och för det andra
emedan en så komplicerad fråga som den orn en hel folkklass’
ekonomiska läge är beroende på en sådan mångfald omständigheter, att
en viss faktors inflytande endast med yttersta svårighet låter sig
urskiljas.
Äfven om man icke på alla punkter kan dela författarens
uppfattning och äfven om man kan hysa betänkligheter mot vissa af de
statistiska sammanställningarna, så tvingas man dock att beundra
författarens oförskräckthet att ge sig i kast med den väldiga
uppgiften, hans energi att genomgå det ofantliga, ofta ytterst
svårhandterliga materialet och hans förmåga att kombinera och inordna de
heterogena uppgifterna i stora sammanhang.
I stort sedt kan man säga, att framställningen i denna afdelning
går ut på att visa förekomsten i vissa delar af riket af en verklig
obesutenhet bland bondebefolkningen, ett »bondeproletariat» lefvande
i armod eller åtminstone nätt och jämnt vid utkomstmarginalen och
beroende för sitt uppehälle af tillfälliga, mer eller mindre pålitliga
bi örtjnnster. Detta skikt befann sig enligt författarens mening
under den starka folkökningen och den däraf framdrifna lifliga
jord-styckningen sedan midten af 1700-talet snarast i tillväxt. I någon
mån kan väl den restriktiva lagstiftningen ha verkat hämmande på
denna utveckling, men den har i så fall endast bidragit till
framväxten af de allt talrikare underklasser, hvilkas hastiga tilltagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
