Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Riksdagens viktigaste fråga. Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGENS VIKTIGASTE FRÅGA 169
nas själfförsörjning, som icke tenderar att motarbeta
sparsamheten, som ger så pass tillräckliga pensioner att inte hela
försäkringens ändamål förfelas och som bygger på en solid
finansiell grundval. Civilministern har visserligen i sitt
yttrande till statsrådsprotokollet intagit den ståndpunkten, att
förslaget måste tagas i år, hur bristfälligt det än kunde anses
vara, och att bristerna längre fram skulle kunna botas.
Ståndpunkten förefaller oförklarlig, om man vill antaga att
sakintresse verkligen förefinnes. Äro bristerna i det
föreliggande förslaget möjliga att böta, så borde det väl ej vara
omöjligt att angifva på hvad sätt detta skall ske; och kan det
ske, hvarför skulle vi då ej vänta den lilla tid som kräfves
för omläggningens genomförande och få det hela riktigt
ordnadt från början? Annars kanske det skulle kunna hända,
att några ändringar aldrig bli af eller också att ändringarna
bli försämringar och icke förbättringar. Har man en gång
slagit in på den bogen, att understöden skola utgå med
belopp, som ökas, allteftersom inkomsten är mindre, och att
pensionerna hufvudsakligen skola bestridas af det allmänna,
torde knappast den mest öfvertygade optimist kunna få sig
att tro, att valprogrammen komma att innehålla löften om
höjda afgifter och konstanta understödsbelopp, oafsedt om
pensionstagaren bidrager till sin egen försörjning eller ej.
Kommittén har, enligt hvad offentligen framkommit, icke
gått tillväga på sätt som hittills varit vanligt vid viktigare
utredningar. Den har icke först sökt grunda sig en principiell
uppfattning af problemet och sedan sökt på bästa sätt
använda tillgängliga medel inom den sålunda gifna ramen.
Den har gått motsatt väg och först konstruerat upp ett visst
kostnadsbelopp, sedan fördelat detta enligt olika
försäkringstekniska metoder och slutligen ur detta sitt resultat sökt
utleta en principiell grundval. Denna sålunda slumpvis
framkomna grundval har sedermera regeringen ansett sig kunna
acceptera, för att frågan skulle kunna komma före vid
innevarande års riksdag, hvarom den af olika orsaker varit
angelägen.
Hade man emellertid gått ut ifrån en bestämd principiell
grundval, är det väl antagligt, att resultatet blifvit ett annat.
Det föreliggande förslaget är nämligen icke det enda möjliga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
