- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 /
195

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Staden vid Bosporen. Af B. O. Aurelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STADEN VII) BOSPOREN 195

nast i början att vinna grefve Hugo och förmå honom att svärja
lydnadsed, hvarefter de öfriga furstarne — t. o. m. Gottfrid
af Lothringen — måste foga sig i samma villkor. Det låg nära
till hands, att kejsarens eget rike skulle komma att hotas af dessa
folkmassor, och hade icke faran aflägsnats genom Alexios’
smidiga statskonst och han lyckats binda de olika furstarne genom
denna ed, hade Konstantinopel måhända redan nu fallit i
lati-narnes våld. Nu lyckades Alexios icke blott rädda sin
hufvudstad och sitt rike, utan dref sitt spel så skickligt, att
korsfararne dessutom afstodo ifrån eventuella eröfringar i Mindre
Asien, som skulle ha hotat Komnenernas välde.

När den andra korshären med Konrad III i spetsen nådde
Konstantinopel, regerade Manuel — liksom Alexios af Komne-

Blick mot Skutari från Seraljens trädgård.
Folo juli 1910. K. Aurelius.

nernas lysande ätt. Trötta på korsfararhärarna, mottogo
by-zantinarne den tyska hären med afgjord misstro och? sedan den
lämnat Konstantinopel, fördes den af sina värdar midt i
fiendens gap och blef tillintetgjord. Spillrorna nådde åter
Konstantinopel blott för att möta Ludvig VII med den franska
korshären, hvilken rönte föga lyckligare öden.

Det fjärde korståget — »en vrångbild af det första» — var
ett verk af den mäktige Innocentius III och riktades i första
hand mot Byzans, ehuru Egyptens eröfring egentligen var
afsedd. Den grekiske prinsen Alexios lofvade Innocentius att
införa romersk-katolsk religion i Konstantinopel, om korsfararne
hjälpte honom att återvinna sitt rike. Detta skedde. Alexios
blef uppsatt på tronen och en venetianare besteg patriarkstolen.
Visserligen föll Alexios snart offer för byzantinarnes hämnd,
men slutet blef, att korsfararne intogo Konstantinopel år 1204.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free