Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - En bok om landtbrukets historia under 1800-talet. Af Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 205
en ändring konstateras. Ett lysande exempel både på den bristande
samverkan mellan vetenskapen och det praktiska arbetet och på
resultatet af dessa faktorers förening kan man se i boskapsskötselns
utveckling. Försöken att genom korsningar frambringa nya
värdefullare arter af hästar, nötboskap, får m. m. hade efter de
äfventyr-ligaste experiment med vidt skilda typer resulterat i fastställande af
vissa rasers lämplighet. Elitdjur, som förvärfvats af ägare i olika
trakter, gäckade emellertid ofta ägarnas förväntan, ända tills dessa
vande sig att ägna dem omsorgsfull vård och bestå dem lämplig
utfordring. För att lära sig detta fordrades lång tids uppfostran.
Hvad som vidare fattades var särskildt förmåga af ekonomisk
organisation. När man iakttar, huru både den enskildes och statsmaktens
intresse för landthushållningen nästan uteslutande riktade sig på dennas
produktion, medan afsättningsförhållandena eller marknadens
fordringar förbisågos, påminnes man ofta om Sundbärgs aforismer öfver
vår bristande ekonomiska förmåga. Att landtbrukaren måste vara
affärsman, betraktas väl för öfrigt ännu såsom en paradox på många
håll.
Till och med utvecklingen af hypoteksföreningarna, den äldsta mera
betydande nydaning inom landtbrukets ekonomi, hotade på 1880-talet
att stagnera i brist på stöd från det allmännas sida. På enskild
väg organiserades dock samtidigt en viktig gren af landthushållningen
genom uppkomsten af andelsmejerier, som under åren 1890—1900
växte från 75 till 430. Den kooperativa rörelsen, som från denna
tidpunkt spontant började omskapa landthushållningen ekonomiska
struktur, har därigenom kanske lika mycket som naturvetenskapernas
landvinningar beredt hela den jordbrukande klassen nya
förvärfs-möjligheter.
Om sålunda Landtbruksakademien ej inom jordbruksnäringen
intagit den centrala ställning, som föreliggande arbetes titel och
planläggning låta förmoda, har författaren dock begagnat sig af tillfället
att med akademiens verksamhet som utgångspunkt på ett synnerligen
mångsidigt sätt belysa den kanske viktigaste sidan af svenskt
näringslif under 1800-talet. I denna mångfald af detalj uppgifter om olika
grenar af landthushållning och om insatser, som jordbrukets
märkesmän i olika trakter gjort — ofta inom en ganska anspråkslös
verksamhetskrets — saknar man dock i viss mån vetenskapligt genomförda,
ledande tankar. På många punkter har äfven den konstlade
periodindelningen, afpassad enbart efter akademiens utveckling, varit till
men för sammanhanget. Statistiskt material har blott i ringa
omfattning begagnats, och det är ej heller de ekonomiska synpunkterna,
som skarpast framhållits.
Författarens afsikt har tydligen i främsta rummet varit att
beskrifva landthushållningars olika sidor och binäringar under
århundradets skiften. Landtbrukslitteraturens olika riktningar och alla
landtbruksförvaltningen berörande författningar äro återgifna med en
ftillständighet, som gör arbetet nära nog till en uppslagsbok. För
kännedomen om det sista århundradets jordbrukshistoria utgör pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
