- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 /
222

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Hebbels hundraårsminne - Svensk konsthistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mindre känd och uppskattad än Hebbels dramatiska diktning är hans
lyriska produktion. Till omfattning eller till betydelse kan denna
naturligtvis knappast mäta sig med hans stora tragedier, men trots
detta inrymmer den ett stort antal verkliga pärlor, sådana som
exempelvis den berömda Sommerbild, den dämpadt melodiska
Abendgefühl, hvilken kunde förtjäna samma odödlighet som några af
Goethes mest inspirerade ögonblicksvers, den lika djuptänkta som
formsköna Auf eine Unbekannte och många andra. För kännedom om
Hebbels personlighet äga dessa smärre dikter dessutom en mycket
stor betydelse. På sitt sätt äro de kanske än mera än de stora
tragedierna ägnade att vinna Hebbel nya vänner, och visst är att om
Hebbel både kan diskuteras och har diskuterats i sin egenskap af
dramatiker, så står dock hans lyriska genialitet öfver hvarje tvifvel.
Kanske har han i allmänhet blifvit alltför litet uppskattad i denna
sin egenskap, men det är alldeles säkert att den som första gången
går till läsningen af hans arbeten gör klokt i att först taga upp hans
lyriska verk; åtminstone gäller detta så länge icke bekantskapen med
de stora dramerna kan förmedlas genom scenens hjälp, och det lär
väl af åtskilliga anledningar tyvärr ännu dröja ganska länge tills
någon svensk teater införlifvar Gyges eller Maria Magdalena med sin
repertoar.

Svensk Konsthistoria.



Svensk konsthistoria, som för några få
decennier sedan var ett nästan okändt område, en hvit fläck på
vetenskapens karta, har på senare tider blifvit föremål för allt lifligare
intresse och allt flera äro de som söka tränga in på dess marker att
kartlägga desamma. Det är emellertid under sådana förhållanden
ganska naturligt, att de flesta forskarna på området sett sin uppgift
vara att söka klarlägga någon mindre fläck af det stora området,
som sålunda styckevis och tämligen osammanhängande blifvit kartlagdt
oftast efter mycket olika skalor. Det har hittills endast varit några
få forskare beskärdt att inom detta område förvärfva sådan
beresenhet, att de förmått lämna mera sammanfattande, vida öfverblickar
öfver större delar af området, klart visande hufvudflodernas lopp,
deras källor och förgreningar. En af dessa var t. ex. Gustaf Upmark
d. ä.,
som i sitt banbrytande arbete Die Architektur der
Renaissance in Schweden
(sedermera utkommet på svenska under titeln
Svensk Byggnadskonst 1530—1760) gifvit en förträfflig och på
grundliga forskningar hvilande sammanfattning af hela landets
byggnadshistoriska utveckling under den nyare tidens viktigaste århundraden.
Detsamma planerades af Hans Hildebrand beträffande vår medeltida
konstutveckling, hvilken ju skulle skildras i den fjärde delen af hans
stora arbete Sveriges Medeltid, en plan som emellertid icke kom
till utförande, då endast de tre första delarna hunnit fullbordas före
hans nyligen inträffade död.

I allmänhet har sålunda den svenska konsthistoriska litteraturen
utgjorts af specialundersökningar inom mera begränsade omåden.
Och sådan måste den ännu länge komma att förblifva, ty än äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free