Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Hvem är fredsstöraren?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Balkanförbundets bildande hade visserligen sin udd riktad i första
hand mot Turkiet, men därnäst äfven mot Österrikes växande
inflytande på Balkanhalfön. I konflikterna om Novibazar, om den serbiska
handelshamnen, Albaniens gränser och nu senast om Skutari har
samma motsatsställning ideligen förmärkts. Gränsmobiliseringen i
Galizien och ryska Polen pekar i samma riktning, och i båda
länderna är redan antalet ertappade spioner från grannlandet
osedvanligt stort, de på fri fot varandes säkerligen vida ansenligare. Skulle
frågan »hvem är fredsstöraren» diskuteras i Wien och Petersburg,
så blefve säkerligen svaret enstämmigt på det förra stället Ryssland
(och dess Balkanskyddslingar), på det senare Österrike-Ungern.
Denna påfallande >lokala variation» i anklagelserna ger måhända
en pålitlig ledtråd vid den europeiska stormaktspressens efterspaning
af »fredsstöraren». Ingen enskild makt har detta brottsliga yrke, men
ingen kan å andra sidan godtagas som fullt ojäfvig allmän åklagare
i »världsfredens» namn. Den värste fredsstöraren är den allmänna
misstron, hvilken ser spöken på ljusa dagen och spökskepp i mörka
natten, den inbördes misstro stormakterna emellan, hvilken ytterst
bottnar i det klarnande medvetandet om att det allmänna
jämviktsläget är rubbadt — ej minst genom Balkankriget och dess
militära resultat — och att denna skavank hos »balansen i Europa»
medför stora frestelser för de maktlystne samtidigt med att äfven de
mest uppriktigt fredsifrande ministrar eller statschefer ha att
laborera med nervösa folkstämningar, som ofta inskränka deras
handlingsfrihet. Den inbördes misstron, den rubbade maktbalansen, de
nationalistiska folkstämningarna och de ekonomiska
intressemanövrerna — »upp med fingret, ty där stå fredsstörarne!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
