- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 /
249

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Undervisningen i fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst vid Tekniska Högskolan. Af J. G. Richert - Undervisningen - Organisationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanfattning af deras viktigaste innehåll, så att åtminstone ett
öfvertryck kan ställas till elevernas förfogande.

En onödig tid förloras ofta därigenom, att de inom samma
fackskola arbetande lärarna icke synas hafva träffat någon
öfverenskommelse rörande omfattningen af den enes eller andres
föreläsningskurs, hvarför samma saker beskrifvas af olika lärare.
Detta beror på bristande organisation, hvartill jag skall återkomma.

Då jag var elev vid Tekniska högskolan, fordrades i alla
biämnen endast betyget 1 (försvarlig). Sedermera har i samband
med undervisningens ökade specialisering anordnats kortare
kurser med lägsta betyget 3 (godkänd). Denna förändring har
emellertid haft till följd, att eleverna måst ägna ännu mera tid
åt biämnena. Ett underbetyg i konstruktion af maskinelement
är tillräckligt för att en väg- och vattenbyggare ohjälpligt
utkuggas från högskolan. För öfrigt gifver betygsättningen, såsom
den tillämpas vid högskolan, ofta ett skeft uttryck för en elevs
kunskaper, synnerligast när läraren därvid tager hänsyn till
datum för konstruktionsritningarnas inlämnande. Det borde ej
vara af särdeles stor betydelse för bedömande af en elevs
mogenhet, om han inlämnat en viss ritning den 1:sta eller den 15:de
oktober. Vid en elementarskola skulle möjligen ett sådant
system hafva sitt berättigande, ej vid en högskola. Med sådana
fakta för ögonen skulle jag helst se den radikala reformen, att
inga specialbetyg utsattes på afgångsbetyget.

ORGANISATIONEN



En lärare vid Tekniska högskolan har en afundsvärd
ställning. Sedan han till lärarkollegiet inlämnat ett kort program,
upptagande hufvudkapitlen i hans föreläsningskurs, kan han
ordna sin undervisning efter behag. Visserligen har kollegiet
bestämt, att programmet för konstruktionsöfningarna ej får
tilltagas vidlyftigare än att det kan medhinnas på den därtill i
läroplanen anslagna tiden, men denna bestämmelse är, som
förut framhållits, en död bokstaf.[1] Då hvarje lärare i regeln
har ett lefvande intresse för sitt ämne, är det ej att undra på
att år från år kurserna ökas, fordringarna skärpas. Mellan de
till samma fackskola hörande lärarna råder för litet
samförstånd. Det händer som nämndt, att precis samma saker
föreläsas af flera olika lärare. Om det en gång ordentligt

[1] Se tillägget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free