292 (Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Folkskollärarna och universiteten. Af Sven Rosén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. De folkskollärare som vilja ernå en högre formell
kompetens för anställning vid högre skolor få tillsvidare i likhet
med andra medborgare taga studentexamen. Detta kan
lämpligast ske genom inrättande af gymnasiala öfverbyggnader på
de nya seminarierna vid hvilka aflägges en examen likvärdig
med studentexamen.

3. Om den kommunala mellanskolan enligt riksdagens
uttalade önskan bör ställas på samma nivå som realskolan, bör
samma lärarekompetens fordras för båda dessa skolformer.
Skall mellanskolan läggas på ett lägre plan än realskolan, bör
för ordinarie lärare vid denna en särskild mellanskoleexamen
inrättas. (Som kompetensvillkor för ordinarie lärarebefattning
vid mellanskola kunde ju fordras en kvalificerad fil.
kandidatexamen enligt nuvarande stadga jämte en kurs i psykologi och
pedagogik i likhet med fordringarna för filosofisk ämbetsexamen.
Ett års extra ordinarie anställning vid mellanskola kunde
dessutom anordnas som profår. På detta sätt undveke man en
särskild fristående mellanskoleexamen.)

* *
*

Frågan synes sålunda rent sakligt kunna lösas på ett för alla
parter fullt tillfredsställande sätt, endast man tar hänsyn till
den högre bildningens berättigade fordran att fortfarande få
bestämma vissa intellektuella kvalifikationer af dem som vilja
komma i besittning af vetenskapens frukter. Vetenskapen
undergår en ständig differentiation, och då nya grenar alltjämt
växa ut från det stora kunskapsträdet, är det omöjligt att pruta
af något på den allmänna bildningsnivå, som studentexamen
afser att bibringa. Men vid bedömandet af alla hithörande frågor
måste till sist hänsyn äfven tagas till en omständighet, som på
sätt och vis kan tyckas vara sakens kärna. Det har gått med
denna fråga som med så många andra tidens »frågor»;
den har blifvit ett politiskt problem. Det demokratiska
jämlikhets- och jämnstrukenhetskrafvet har ansett sig böra utsträcka
sitt nivelleringsarbete äfven hit. Men intet område är mera
olämpligt och skall visa sig mera omöjligt för dylika »reformer».
All bildning är nämligen aristokratisk i den mening, att
tillgången till densamma regleras efter ett strängt urval, och vilja
vi ej erkänna någon social öfverklass, så måste vi dock med

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svtidskr/1913/0300.html

		Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 / 292 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|