Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Svensk-amerikanarne och Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 E. H. THÖRNBERG
att förstå olämpligheten af att jämföra mer efterblifna trakter i
Sverige med de mest framskridna i Amerika. De skefva
slutsatser hvartill sådana jämförelser leda framträda ofta nog.
Tyvärr stärkas de allt emellanåt af färglagda och ofullständiga
framställningar rörande Sverige, hvilka meddelas i de
svensk-amerikaiiska tidningarna, som naturligtvis äro produkter af sin
omgifning. Dessa slutsatser börja dock att i växande mån
korrigeras. Besöken i hemlandet bli allt talrikare och iakttagelserna
där allt mer vakna och omfattande. Och unga emigranter, som
nu komma öfver och finna ställningen i Amerika väsentligt
sämre än de väntat, försumma ej att framhålla Sveriges goda
sidor — skada blott att tonen gentemot det nya landet är
alltför beskärmande missnöjd för att inte väcka misstankar!
Svenskborna på ömse sidor Atlanten afvika understundom
från hvarandra med hänsyn till politiska åskådningar och
sociala ideal. Och detta naturligt nog — så skiftande, som
inflytelserna och erfarenheterna äro i den gamla och den nya världen.
Visserligen lämna Svenskarnes politiska själfhäfdelse där ute
åtskilligt öfrigt att önska. Deras politiska intresse är i alla fall
lifaktigt nog. Lifaktigheten torde dock inte befinna sig helt och
hållet i paritet med denna statistiska uppgift från 1900: endast
12 procent af de myndiga svenskfödda männen hvarken voro
eller hade anmält sig vilja bli medborgare. Åtskilliga taga ut
sina första papper mindre för rösträttens skull än för andra
förmåner, t. ex. medlemskap i fackföreningar etc. En mängd
svensk-amerikanska löriearbetare följa politiska linjer, som gå i
väsentligt konservativare riktning än dem efter hvilka deras
klassbröder här hemma slutit upp. Ty Amerika, republiken,
som våra gamla svenska liberaldemokrater lofsjöngo, har en
märklig förmåga att göra folk konservativt. Ibland
radikaliserar det ju människor, och då kan den processen bli häftig
nog. Men den konservatism, som i ganska vidsträckt mått
framträder inom Svensk-Amerika, skulle kanske icke allmänt vilja
söka burskap hos den hemmasvenska partikonservatismen.
Förhållandet härvidlag är egentligen detsamma som i England mellan
conservative med litet c och med stort C. Sveriges liberala parti
har ganska allmänna sympatier bland de transatlantiska
svenskarna. Två olika, ibland samgående riktningar inom vår
liberalism stå dock lågt nog i kurs hos massor af dem: den ena är
den utpräglade kulturradikalismen, den andra är katedersocia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
