Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Svensk-amerikanarne och Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 E. H. THÖRNBERG
genuina Amerika med hvilket de måste så snart och så helt
som möjligt sammansmälta.
Låt oss besöka något tiotal svenska immigranters hem, t. ex.
i Chicago! Vi träffa här en del barn i åldern 10—20 år. Genast
iakttaga vi den nationella gränslinje som löper genom dessa hem.
Ibland möter oss fläkten af en oaflåtlig kamp mellan de båda
nationella elementen. Burna af hängifvenhet till sitt
fädernesland och modersmål beflita sig somliga föräldrar om att
vidmakthålla svenskan i samtal med barnen och bibringa dem aktning
för det gamla landet. Stundom lyckas de, men ofta misslyckas de
i större eller mindre utsträckning. För öfrigt måste föräldrarna
städse ledas af denna tanke, att barnen först och sist skola danas till
goda amerikanska medborgare. Och det kommer till konflikter
och inkonsekvenser hos dem själfva. Tidigt sändas barnen till
the public school. Med en glänsande undervisningsteknik, men
med en bristfällig och ensidig läroplan alstrar denna nationella
bottenskola hos ungdomen en patriotism med en ständigt
framträdande afvigsida af pur chauvinism. Från skolorna, med deras
i oroväckande grad öfvervägande kvinnliga lärarelement, komma
barnen hem, uppstoppade med deklamationer om Amerika som
världens största, rikaste, härligaste land och amerikanarne som
nationen i spetsen för alla folk och stammar. Barnen hysa och
visa en öfverlägsenhets-, jå, en öfverhöghetskänsla gent emot
föräldrarne — något som W. Z. Ripley, nationalekonomen och
etnografen, iakttagit inom olika nationaliteter där ute.
Denna ofta tragiska motsatsställning mellan föräldrar och barn
markeras ganska skarpt af de senares lidelsefulla grepp om
engelskan. Därmed följer stundom en undervärdering af dem
som ej behärska detta språk. En af den svensk-amerikanska
kyrkovärldens främste män med hvilken jag i våras
sammanträffade i Chicago tecknade stämningen med följande exempel:
Om de unga veta att pastorn i vederbörande församling ej
förmår tala engelska flytande, vilja de inte lyssna till hans
predikan på svenska. Veta de däremot att han kan predika på båda
tungomålen, så tycka de riktigt om att höra honom tala svenska.
— Tydligt märka vi lite hvar under våra besök i de svenska
hemmen i den nya världen, att denna ungdom värdesätter oss
efter vår förmåga att tala engelska. — Skaror af dem lära sig
emellertid tala svenska. De svenska språkklasser som inrättats
i åtskilliga high schools — Öfverbyggnader till folkskolan —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
