Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Europas hundraårsminne och vårt. Af Sam. Clason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 SAM. CLASON
egna trupper, d. v. s. mer än tre gånger så många, som han
själf disponerade. Att förtroendet ej heller sveks, kan ju framgå
bland annat däraf, att hans nordarmé, på samma gång den
fullgjorde sin andel af programmet, dock var den enda af de tre
arméerna, som under frammarschen mot Leipzig endast segrade,
men icke någon gång slogs tillbaka.
Icke dess mindre har som bekant i utlandet opinionsvågorna
stundom svallat högt ifråga om hans krigföring, och klandret
ej sällan varit starkare än erkännandet. Man har talat om en
alltför försiktig strategi och tadlat honom för att hafva sparat
de svenska trupperna; de sattes också faktiskt först in i slutet
af drabbningarna. Men man har då förgätit hans speciella
förutsättningar. Nordarméns väg söderut var icke lika tryggad
som den schlesiska arméns från öster och den böhmiska
arméns från sydost; nordarméns gick fastmera fram mellan två
linjer franskbesatta fästningar — Stettin, Kustrin, Glogau i öster,
Hamburg, Magdeburg, Wittenberg, Torgau i väster — som kunde
sända angrepp i dess flank eller rygg, och den måste därför gå
försiktigt fram. Men kronprinsen af Sverige hade äfven andra
skäl till en varsam krigföring. Den ryske tsaren, den preussiske
konungen, den österrikiske kejsaren kunde låta sina arméchefer
lida nederlag på nederlag, utan att deras egen ställning såsom
legitima innehafvare af härskarmakten i sina riken i minsta
mån rubbades. Den franske marskalken vid Sveriges tron
kunde däremot riskera hela sin framtid, om han misslyckades.
Och ej blott sin egen ställning utan också Sveriges intressen.
Ty medan hvarje seger på kontinenten blott förde Österrikes
och Preussens trupper längre fram mot forna provinser, som de nu
hoppades återvinna, så förde hvarje steg söderut den svenska
hären allt längre bort från hemlandet och från det mål för
hvilket den utrustats. Det är i detta läge, som den svenska
härens ledare icke törs riskera något nederlag och därför
endast går fram med en viss varsamhet, och det är därför han icke
heller vill låta den svenska här upprifvas, som måste så vidt
möjligt sparas för att efter fullbordad aktion mot Napoleon
söka tillgodose Sveriges alltjämt undanskjutna intressen. Det
låg icke heller något obilligt i, om tyska regementen fingo spela
hufvudrollen i det tyska befrielsekrigets strider. Men man
föreställe sig, att de svenska trupperna till väsentlig del offrats under
fälttåget, och en hvar skall medgifva, att de allt annat än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
