Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Humanistiska studier och prästbildning. Af Gunnar Rudberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUMANISTISKA STUDIER OCH PRÄSTBILDNING 349
För den, som ständigt skall syssla med Nya Testamentet, ej
blott för egen del, utan i förkunnelse och undervisning, ligger
det ju en synnerlig vikt på att ej på nåd och onåd vara
utlämnad åt en öfversättnings auktoritet, den må nu vara bättre eller
sämre. Eller för att uttrycka saken blygsammare: det är af
mycket stor vikt att i någon mån kunna förebygga de fel, som en
dylik auktoritet helt ofrivilligt kan ge anledning till. Det kan
ej hjälpas, men det verkar som en ledsam motsägelse, när man
i våra dagar vill frigöra oss från all auktoritet på tänkandets
område, men binda oss i allt, som rör de antika språken och
hvad därmed står i samband — ohjälpligt binda vår
uppfattning vid förste bäste sagesman, utan någon förmåga att pröfva
andarna. Ty att utrota intresset och frågandet på dessa
områden, det går ej; därför är nog sörjdt.
Det är nog ej heller många, som på allvar tro, att prästen
vore bättre rustad för sitt kall, bättre representerade bildningen
och kunde se mera fördomsfritt på lifvet, om han läst biologi,
fysik och kemi i stället för de gamla språken. Ett undantag
får visserligen göras för lektor H. Petrini i Växjö, som en gång
framställt fordran på realstudentexamen som villkor för
afläg-gandet af teologisk examen (Läroverksreformen, Skrifter utg.
i samband med »Skolan», n:r 6, s. 12).
Varnande exempel saknas ej. I Norge och Danmark vet man,
hur svårt det är att bygga teologiska studier på en skola utan
grekiska, äfven om ett par terminer i början af
universitetsvistelsen ägnas åt språkstudier. Man hör ständigt från skilda håll
bitter klagan häröfver, äfven vid tillfällen, då man ej skulle
direkt vänta det. I ett tal vid invigning af den norska kristliga
studentrörelsens nya lokaler, sept. 1912, klagar sålunda prof.
Lyder Bruhn öfver »de vanskeligheter, som vore statsmyndigheter
har beredt det teologiske studium i vört land ved sin barbariske
behandling af den klassiske aandsdannelse» (Excelsior 1912
n:r 6). Och jag har från annat håll hört, att man i Danmark
ackorderar om att slippa läsa de glos-rikaste kapitlen i Nya
Testamentet på grundspråket! Trängseln med hebreiskan
hindrar de förberedande terminernas studium att ge den lilla
behållning, som vår minimala skolkurs, rätt behandlad, ändå ger.
Här har man sålunda redan hunnit ångra, att man så
grundligt rothuggit de klassiska språkens studium.
Nej, från teologisk facksynpunkt kommer man aldrig ifrån
25 Svensk Tidskrift 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
