Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Humanistiska studier och prästbildning. Af Gunnar Rudberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
852 GUNNAR RUDBERG
ord om vikten, äfven i religiöst afseende, att »die griechische
Philosophie neben dem Evangelium und dem Apostel aufzurufen».
Eller fortsättningen: »Epiktet und Marcus und Poseidonios und
Aristoteles und Platon, sie weisen wohl verschiedene Wege, aber
das Ziel ist dasselbe: sie alle weisen zu Gott.»
I fackhänseende bör tyngdpunkten falla på skolning, så
grundlig som möjligt, i det nytestamentliga språkets grammatik;
ytterligare skäl för krafven på dylik kunskap torde ej behöfva
anföras. Men det ligger särskild vikt på, att skolningen här
blir fullt modern och fri från vilseledande och föråldrade
synpunkter, som ännu äro långt ifrån utrotade. Ännu får tyvärr
denna undervisning ske på hufvudsakligen muntlig väg. Det
finns ingen lärobok, som är lämplig att sätta i den nyblifne
studentens hand. En kort ny testarn entlig grammatik på svenska
är därför ett viktigt önskemål. — Naturligtvis bör denna
språkliga undervisning ansluta sig till studium af nytestamentlig, resp.
fornkristlig litteratur.
Detta om den grekiska kursens allmänna anordning. Hur
den skall ordnas i detalj, är ju som sagt en senare fråga.
Detsamma gäller om undervisningen. Den kan planeras olika
efter växlande behof, men jag tror, att man måste fasthålla vid
ofvan angifna synpunkter.
Emellertid resa sig flera svårigheter mot detta programs
förverkligande. Det är för det första ej lätt att lägga någon fast
grund i grekiska under allenast två år, de sista på gymnasiet.
Grammatiken kan nog, där läraren är skicklig och nitisk, läras
in någorlunda. Vid de ur grekiskans synpunkt bäst skötta
läroverken synes mig skillnaden i detta afseende mellan förr och
nu ej vara så stor, som man kunde befara. Däremot är
förmågan att förstå och öfversatta grekiska vida mindre än förut
längs hela linjen. Ingen bör förundra sig däröfver, som känner
de minimala pensa af grekisk litteratur, som vår nuvarande
undervisningsplan för gymnasiet upptar (två böcker af
Xenophons Anabasis, någon sång af Homer).
Härtill komma vidare andra svårigheter. Det har t. ex. händt,
att man i ett läroverk slagit ihop de båda grek-ringarna, så att
läraren fått ägna dem hvar sin stund af timmen. Om detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
