Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Humanistiska studier och prästbildning. Af Gunnar Rudberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men ännu en fara tycks hota grekiskan (och väl äfven
hebreiskan). Och underligt nog från ett håll, som man minst
skulle vänta — från filosolie kandidatexamen. Denna examen
har varit och är ofta en stärkt förberedelse för teologiska
studier och som sådan af ej ringa betydelse. Men omvägen tycks
nästan kunna förvandlas till en genväg. Och åtminstone
planer därpå tyckas förefinnas i betänklig utsträckning. Man kan
ju kombinera en fil. kand. så, att den ej kräfver så synnerligen
mycket mer arbete än en ordentlig »fil». Därmed vinner man,
om ej ökad bildning, så i alla fall det sociala plus, som ligger
i själfva titeln, och de möjligheter som en högre examen alltid
medför. Och inskrifning i teologiska fakulteten kan märkligt
nog ske efter en fil. kandidatexamen, oberoende af ämnena i
densamma. Man kan då göra en kombination af det minsta
möjliga: teoretisk filosofi — som ju redan ingår i »filen»,
religionshistoria — i hvilket man sedan får ett nytt betyg i teol. kandidatex.,
och, last but not least, pedagogik. Man må nu ha hvilken
åsikt som helst om värdet af de teoretiska studierna i detta
ämne, men att tro, att de kunna ersätta ordentliga studier i
grekiska och hebreiska för blifvande präster, det innebär —
jag tvekar ej att påstå det — en dryg del vidskepelse. Det är
intet tvifvel underkastadt, att ej en samvetsgrann teol. fil.
examen med grekiska och hebreiska innebär en vida bättre
garanti för fruktbärande teologiska studier än en på sagda eller
liknande sätt kombinerad fil. kand. ex.
Visserligen måste vederbörande i alla fall för studiet af Gamla
och Nya Testamentet nödtorftigt lära sig både grekiska och
hebreiska. Men det sker naturligtvis, efter en sådan början,
utan någon kontroll och på genaste möjliga väg — otillåtligt
gen kanske. Den språkliga grunden är man naturligtvis ej i
tillfälle att pröfva vid tentamen för teol. kand. Denna grund
kan i sådana fall bli nästan obefintlig, äfven om man för några
år sedan läst grekiska i skolan. Och kunskapen för öfrigt blir
nog därefter.
Här synes mig teologiska fakulteten vara närmast skyldig
att ingripa mot ofoget. Dess viktigaste ämne hotar annars att
förfuskas, och därmed skulle helt visst mycken okunnighet
följa. Det förefaller mig, som om det ej skulle vara omöjligt
att få fastställdt som fordran för inträde i fakulteten, att
vederbörande skulle äga de kunskaper i grekiska (resp. hebreiska),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
