Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - En svensk öfversikt öfver den europeiska konstens utveckling. Af Sixten Strömbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Framställningen är byggd på det schema, som vanligtvis användes
i utländska öfversikter och som väl också är det mest praktiska.
Den allmänna konstutvecklingen demonstreras skede efter skede:
först en bred syntetisk karaktäristik af den speciella epokens medel
och problem, därefter behandlas det område hvarifrån impulserna
utgått och där problemen tidigast lösts, de influerade områdena
senare. Hvar konstart tages för sig, märkesmännen få sina
separatkapitel, dii minores skildras i samladt sällskap alltefter insats och
egenart. I det hela äro personligheterna inkomponerade i tidsmiljön
på ett sätt, som oafbrutet håller det stora sammanhanget uppe i
läsarens medvetande.
Arbetet är fördeladt på två mäktiga kvartsvolymer, första delen
behandlar tiden fram till 1500, den andra afslutar verket med
1800-talets inbrott. Som en tredje del för 1800-talet tjänar alltså den sedan
1900 förefintliga »De bildande konsternas historia».
I têten för hvarje hufvudafdelning skickas tablåer öfver rådfrågad
litteratur, hvilka i väsentlig grad öka arbetets värde som handbok.
De visa dessutom hur grundligt författaren tillgodogjort sig
forskningens senaste resultat. Litet mera urskiljning hade ytterligare höjt
deras vetenskapliga och pedagogiska användbarhet. Ett så
auktoritativt verk för Europas byggnadskonst som Debio & Bezolds tycks
inte ha rådfrågats, om Velasquez citeras ej Justis klassiska arbete
men väl ett mindre värderadt franskt, i samband med Rembrandt
nämnas hvarken Michel eller Neumann o. s. v.
Den förkristna konsten ägnas tyvärr blott en kortfattad resumé.
Författaren har redan i företalet afstått ifrån en djupare skildring
däraf, i medvetande af att en sådan fordrat en bok för sig, en bok
skrifven af en specialist på området.
Först med den fornkristna konsten vidtar en utförligare
framställning, ingående och utan tung belastning af svårtillgänglig
vetenskaplighet. Hur samvetsgrant författaren tagit del af de senare årens
forskning, röjer hans redogörelse för den medeltida konstens ursprung,
där han afgjordt ställer sig på orientalisternas sida, deras som mena
att tiden alltifrån de första seklerna efter Kristus fått sin
konstnärliga fysionomi bestämd af österländsk formvilja, främst mindre-asiatisk
och bysantisk. Likaså gör han full rättvisa åt Bysans’ senare
kulturblomstring, hvilken till ganska nyss varit obeaktad eller djupt
underskattad, och i samband härmed justeras äfven det historiska värdet
af den konstverksamhet, som i förbindelse med denna andra
bysantinska renässans utvecklades i södra Italien, framför allt den som
är knuten till Monte Gassino och Cassiodorus.
De stora stilepokernas byggnadssystem demonstreras lättfattligt och
med ovanlig reda, belysande exempel på utveckling och lokala
variationer framhållas och synas. Måleri och skulptur beskrifvas lefvande
och åskådligt, för det mesta i förnäma analyser, som visa oss en
konstnärligt utvecklad observationsförmåga från dess bästa sidor;
ibland — lyckligtvis sällan — kan framställningen dock sänka sig
till ett gemytligt men ganska stämningslöst kåserande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
