Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Arbetslösheten och försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afslutande af rekrytutbildningen på en årstid då arbetstillfällena
oafbrutet ökas i stället för att minskas. Den sekretess, som utmärker vår
nya regim, synes göra det omöjligt att få klarhet i hvad som
verkligen förekommit i fjärde försvarsberedningen rörande denna vitala
fråga; men så mycket borde man kunna taga för gifvet, att en regering,
som — enligt eget påstående — tagit till sin uppgift att skapa
försvarsvilja i landet, icke kan genom ytterligare förhalningspolitik vilja än
ytterligare förlänga »den af militärtjänsten föranledda
arbetslöshetsrisken», som »till väsentlig grad bidragit till försvarsväsendets
impopularitet bland särskildt de kroppsarbetande».
Detta gäller närmast de värnpliktige. Men äfven för
stammanskapet skulle antagligen en omläggning af öfningstiden underlätta införande
af lämpligare årstider för kapitulationernas utlöpande. Detta är dock
icke här hufvudsaken. Redan länge torde alla som sysslat med den
frågan ha varit ense om att det finns en utväg ur svårigheten,
hvilken äfven väsentligt skulle underlätta rekryteringen, och den antydes
äfven i förbigående af dr Huss. Medlet heter tryggad
civilanställning för hvarje stamsoldat som skött sig väl i tjänsten. Fastän det
alltför sällan talas därom, äro korpralskolorna i verkligheten, vid
sidan af sin militära funktion, anspråkslösa men ovanligt
förtjänstfulla öfverbyggnader på folkskolan, och de som haft tillfälle att
använda f. d. elever därifrån torde kunna vitsorda hvilken öfverraskande
precision i mera mekaniskt skrif- och annat expeditionsarbete som
där förvärfvats. Om uttjänt stammanskap får företrädesrätt till
statsförvaltningens lägre befattningar — hvad förr kallades anställning
såsom »betjänte» — så torde man lugnt kunna säga, att härmed
uppnås en icke blott från försvarssynpunkt särdeles välbehöflig utan
äfven från statstjänstens synpunkt fullt lämplig reform.
Generalpoststyrelsens i dagarna framlagda, väl genomtänkta förslag i denna
riktning bör därför hälsas med odelad tillfredsställelse.
Endast i sammanhang med dylika åtgärder och framför allt med
försvarsreformen kan alltså arbetslöshet förorsakad af försvaret mera
grundligt öfvervinnas. Men det hindrar ej, att också enskilda
ansträngningar kunna uppnå åtskilligt både före och efter reformen — och ju
förr dess hellre. Närmast gäller det här arbetsgifvarna. Att dessa lika
litet som arbetsförmedlingen kunna öka arbetstillfällena, är ju en
gifven sak; men de kunna göra något annat, som arbetsförmedlingen ej
förmår, nämligen garantera sina dugliga arbetare och sin öfriga personal
företrädesrätt till fortsatt anställning efter afslutad rekrytutbildning (och
naturligtvis ännu mera efter repetitionsöfning) samt därigenom befria dem
från den tryckande känsla af otrygghet som måste komma då den
värnpliktige ej vet hvad det skall bli af honom efter utryckningen.
Hur mycket som kan göras i detta hänseende, kan en utomstående
svårligen bedöma; men att något kan göras, är nog ganska gifvet. För
att ett resultat skall kunna nås, bör väl frågan upptagas af
näringslifvets korporationer — detta redan därför att en enstaka
arbetsgifvare kanske har svårt att göra en sådan sak, om ej hans
kolleger-konkurrenter göra på samma sätt. Ett samfäldt initiativ från våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
