Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Studentexamen och universitetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434 DAGENS FRÅGOR
siet; fakulteten anser det nuvarande antalet linjer fullt tillräckligt
från undervisningssynpunkt. En för tidig specialisering hotar
studenternas allmänbildning och särskildt kunskaperna i de ämnen, som
ej direkt ingå i vederbörandes examensstudier, men icke desto mindre
äro nödvändiga för dem. Betyget godkänd kräfves ock i ämne, som
möjligen afslutas före studentexamen. Komplettering för fortsatta
studier borde på så sätt bli vida mindre vanlig än nu; där dylik dock
förekommer, bör den enligt fakultetens mening ske under samma
kontroll som i studentexamen. Slutligen framställer fakulteten den
önskan att få bli vederbörligen hörd öfver förslag i
organisationsfrågor af omhandlad art.
Humanistiska sektionen har dessutom uppställt en del mera
speciella kraf för studier inom dess område. Så anses i allmänhet böra
fordras minst godkänd i tyska och franska språken för rätt att
aflägga filosofisk kandidat-, ämbets- eller licentiatexamen. Särskildt
för franskan uttalas önskvärdheten af bättre resultat än nu af
skolundervisningen. Erfarenheten från de flesta humanistiska ämnen
har också gjort, att man anser sig böra hålla på studentbetyg i latin
och historia — det senare för sektionens alla ämnen utom
pedagogik. För teologisk-filosofisk examen fordras betyg i tyska — jämte
betyg i latin och historia.
Fakultetens fordringar gå nog rätt mycket emot mångens
pedagogiska önskemål i dessa dagar; måhända stämma de ej heller rätt
väl öfverens med den skolpolitik, som ännu är den härskande. På
en punkt är det särskildt framträdande: i fråga om gymnasiets
uppdelning på flera linjer. Men denna fråga är relativt oberoende af
det mesta bland fakultetens önskemål, och det kan hända, såsom
redan påpekats från ledande skolhåll, att planerna på ökad
linjeuppdelning, som nu äro under behandling, stå i en delvis blott skenbar
motsats till de framställda krafven. I hvarje fall är det ej detta,
som först påkallar uppmärksamhet i fakultetens skrifvelse.
Nej, det är fordran på kvalificerad studentexamen för studier inom
fakulteten. Denna fordran torde bli ett viktigt led i universitetets
sträfvan att häfda sin plats just som universitet. Universitetet kan
och får ej öfvertaga gymnasiets roll, gymnasiet kan och får ej utan
vidare flyttas in i universitetet. Det skulle lända båda till skada.
»Propedeutiska kurser» är ingen trollformel, som löser alla
svårigheter — ej ens alla de svårigheter, som man i skolan ej orkat med.
Universitetet har sin uppgift, och för den behöfver det ofta
propedeu-tiska och kompletterande kurser. Men detta är något helt annat
än om det som skolan skulle meddela och som universitetet
behöfver för sin fortsatta undervisning öfverflyttas på universitetet i det
ena ämnet efter det andra. Eller, hvilket ofta blefve ännu
riskablare, lämnas allenast åt den egna omtanken.
De faror, som härvid hota universitetsarbetet, betonas starkt i
skrifvelsen. Närmast ligga förlängning af studietiden och
desorganisation af arbetet, och de farorna äro inga blotta fantasifoster. De
senare åren ha visat dem på nära håll. Det är ju klart, att ele-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
