Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Den albanska frågan. Af Nicolae Iorga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än den provisoriska skapelse, beträffande hvilken Europa i
dessa dagar redan måste konstatera, att om den också icke
alldeles störtat samman, så knakar det åtminstone i fogarna på
ett olycksbådande sätt.
IV.
Skulle detta nya Albanien, förstärkt med rumänska element,
kunnat reda sig utan förmyndare, äfven om man tager i
betraktande den dualism, som behöft någon tid för att finna en
modus vivendi?
Det kan man tvifla på. Ett förmynderskap skulle nog ha
tvingat sig fram. Men det kunde icke under några förhållanden
ha blifvit Österrikes.
Som ägare till det slaviska Dalmatien och till de serbiska
provinserna Bosnien och Herzegovina, som beskyddare af den
katolska propagandan och frambringare af industriella
billighetsartiklar, hvilka endast kunna finna afsättning i länder med
ofullständig civilisation, såsom arftagare slutligen genom Wien
till det romerska rikets och genom Budapest till de medeltida
ungerska konungarnas traditioner, kan den habsburgska
monarkien aldrig komma att enbart befordra ett folks naturliga
utveckling. Den kommer alltid på ett ödesdigert sätt att vilja
assimilera det med sig. Att anförtro den en nation betyder utan
tvifvel att uppoffra densamma.
Och Albanien är, trots konsulernas och missionärernas
verksamhet, mycket mindre skickadt än någon annan stat på
Balkan att komma under österrikiskt välde. Österrike betyder
framför allt ett administrativt system af det mest ingripande
och tillkrånglade slag, den till sina verkningar kanske nyttigaste,
men i fråga om tillvägagångssätt mest frånstötande byråkrati i
världen. Wiens »Beamtentum» skulle ha ett enda företräde
framför det nya eller det gamla Turkiets tröga och
korrumperade ämbetsmannavälde: den ofelbara garantien för
ögonblickligt och skoningslöst undertryckande af hvarje upprorsförsök.
Helt annorlunda ställer sig saken med Italien. Dess köpmäns
förmåga af »penetration», att tränga igenom, dess inflytelserika
konsuler, dess verksamma macedoniska polis äro bevis för att
det icke fullständigt glömt Venedigs, Genuas och Neapels
traditioner, icke helt förlorat de ovanliga fallenheter det gifvit prof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0463.html
