Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Social öfversikt. »The Labour Unrest.» Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIAL ÖFVERSIKT 495
förgätenheten hos förslösarna af nationens tillgångar, så är det
ju bara nyttigt, att detta förhållande så skarpt understrukits i
diskussionen. Faktiskt är det nog en annan skillnad i
lefnadsvilkor, som haft mera betydelse, och det är den som existerar
mellan öfverklassen inom arbetarna och de närmast lägre
inkomstgrupperna, hvilka tillsammans utgöra den arbetarnes stora
mellanklass, som främst varit bäraren af »the Labour Unrest».
För att använda ett visserligen icke fullt exakt sifferuttryck: det
är skillnaden mellan l £ och 30 sh. i veckan. En mängd
mycket uppskattade frukter af mäss-civilisationen — såsom
7ia//pe/77i[/-tidningarna, biograferna, excursion tickets m. m., m. m.
— ha sålunda bl. a. så småningom kommit att ingå i 30 sh.~
standarden, under det att de äro ouppnåeliga för l £-klassen.
En dylik skillnad i lefnadsvillkor mellan hvarandra socialt så
närstående grupper är säkerligen af icke ringa betydelse och
tillmätes af omdömesgilla forskare (t. ex. B. Seebohm Rowntree)
stort inflytande på den nuvarande situationen.
Man har också pekat på den statistik, enligt hvilken åren
närmast före och under den stora oron skulle medfört en stegring
i lefnadskostnaderna utan motsvarande stegring i penninglönen.
Nu är det alltid svårt att veta, hvilken betydelse som bör
tillmätas dylika statistiska medeltalsberäkningar, men säkert är att
de senaste åren icke medfört den höjning i lefnadsstandarden,
som ifrågavarande grupper af arbetare väntat sig, och att en viss
besvikenhet och trötthet vid de gamla fackföreningarna, deras
ledare och deras metoder på denna grund gjort sig gällande
inom vida lager.
Men denna besvikenhet har nog minst lika mycket berott på
den allmänna stämning, hvars uppkomst det just gäller att
förklara.
Den djupaste förklaringsgrunden är nog också ingen af de
ofvan diskuterade. Liknande rörelser som den ifrågavarande ha
ju förekommit förut inom den engelska arbetarvärlden. Början
af 1830-, 50-, 70- och 90-talen ha alla att uppvisa sin »Labour
Unrest». Det ser nästan ut som om det rådde en viss
periodicitet också på detta område. Kan icke orsaken vara den, att
under en tid af omkring 20 år hinner en ny generation med
nya idéer och nya impulser samla sig i opposition mot de
gamla ledarne, som förlora kontakten med massorna, dra sig
tillbaka eller öfvermannas, under det att de nya riktningarna
35. Svensk Tidskrift 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
