Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Processkommissionen och häradsrätterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508 DAGENS FRÅGOR
skildt hos domarne i första instansen samt ytterligare minskadt
förtroende för denna. Motsvarande tecken skulle säkerligen snart visa
sig äfven hos oss.
Äro nu de fördelar vi skulle vinna genom den af justitierådet
Hellner ifrågasatta anordningen verkligen tillräckligt stora att uppväga
ofvan antydda allvarsamma olägenheter?
Justitierådet Hellner har, som naturligt är i det sammanhang i
hvilket hans förslag framkommit, ej låtit detsamma åtföljas af någon
motivering. Han har så mycket mindre haft anledning att ingå härpå
som han själf framhäfver, att förslaget endast är »den tanke jag för
närvarande hyser» och således ingalunda något definitivt.
De skäl, som vanligen anföras för de kollegiala domstolarnas
företräden framför enmansdomstolarna, äro emellertid hufvudsakligen,
att meningsutbytet mellan bisittarna i den kollegiala domstolen
fördjupar den teoretiska uppfattningen af målet och förhindrar
ensidighet samt att det är större utsikt att samtliga fakta blifva
vederbörligen uppmärksammade. Sex ögon se bättre än två.
\7idare har till förmån för de kollegiala domstolarna framförts en
synpunkt, som är af särskildt intresse för oss med vårt betänkliga
extraordinarie-väsende i häradsrätterna, nämligen de kollegiala
domstolarnas betydelse för juristutbildningen. Det framhålles, att vid
kollegiala domstolar det är möjligt att utan allt för stor fara för
rättskipningen låta yngre jurister tjänstgöra som bisittare.
Att en sådan tjänstgöring är ytterst värdefull för utbildningen är
obestridligt. Intet uppfostrar den unge juristen så som
domareverksamhet under eget ansvar. Likaså är det gifvet att det
extra-ordinarieväsende, som för närvarande florerar i Sverige vid
häradsrätterna, ej kan få fortsätta. Men ingalunda äro åtminstone hos oss
kollegiala domstolar i första instansen en nödvändig förutsättning för
god juristutbildning. Låt de unga juristerna en tid tjänstgöra i en
domsagas kansli, låt dem sedan få förordnande att ombesörja den
förberedande muntliga förhandling i målet, som en blifvande reform
nödvändigt måste införa och som, åtminstone i norra Sverige med
dess brist på kommunikationer, bör äga rum i närheten af parters
och vittnens boningsort och därför svårligen kan medhinnas af
härads-höfdingen; låt dem sedan efter en tids sådan verksamhet — som
förenar de stora fördelarna att vara själfständig och ändock under
kontroll af en äldre domare, hvilken kan under hufvudförhandlingen
i målet fylla möjliga luckor — ingå såsom extra ordinarie ledamöter
i kollegiala mellaninstanser. Då torde de utan att rättskipningens
anseende därunder äfventyrats ha fått en utbildning, som gör dem
färdiga att få vikariat som häradshöfdingar eller att bekläda
ordinarie domareämbeten i de kollegiala mellaninstanserna.
Detta hvad juristutbildningen angår. Gent emot skälen i öfrigt för
de kollegiala domstolarna ha särskildt i Tyskland på senare tider höjts
starka röster för ensamdomarens öfverlägsenhet på grund af snabbare
arbete, starkare ansvarskänsla och större tillgänglighet för
befolkningen. Härmed må vara hur som helst — argumenten för de kolle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
