Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Tidningar. Af Karl Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
taga bort, och ni får antagligen tio olika svar. Den ene är
hätsk på sportafdelningen, som han icke förstår sig på och icke
läser; den anser han alldeles onödig. Den politiskt intresserade
vill ha politik, men icke sådant »krafs» som modenytt och
kåserier. Andra förmena att politiken breder ut sig för mycket
öfver spalterna eller att en tidning icke behöfver syssla med
ekonomiska spörsmål. En vill minska på teaterafdelningen, en
annan på litteraturrecensionerna. Det händer rätt ofta att en
person börjar med att anmärka på det stora formatet och
slutar med att föreslå nya afdelningar — t. ex. en kyrklig
afdelning, en schackafdelning, en esperanto-spalt litet emellan,
väderlekskarta och fylligare väderleksupplysningar, utförliga
referat från akademiers sammanträden etc. Det enkla
sammanhanget är att hvarje tidningsläsare vill i tidningen finna hvad
som speciellt intresserar honom samt att de stora tidningarna
under konkurrensens tryck drifvits att uppsöka allt flera grupper
läsare med skilda intressen.
Den europeiska pressen erbjuder exempel på många olika
tidningstyper. Den franska typen kommer med 4- till 8-sidiga
tidningar, i hvilka annonsmängden är mindre än hos oss, men
där i stället en hel del notiser i texten betalas kontant, där
hufvudvikten ligger på telegramafdelning och reportage, hvartill
fogas någon enda signerad kulturartikel på 1½ spalt eller så.
Större tyska tidningar sönderfalla i en mängd »Beiblätter» med
en väldig annonsmassa. Engelska tidningar syssla med allting
liksom de svenska, men sakna i regel de långa artiklar, som
ibland förrycka dispositionen af texten här hos oss. Det svenska
tidningsväsendet har febrilt utvecklats under det senaste
decenniet, närmast i anslutning till engelsk-amerikanska förebilder.
Flertalet danska tidningar närmar sig åter den franska typen.
I många hänseenden står den svenska pressen mycket högt.
Den korruption, som insmugit sig i några länder, saknas
lyckligtvis här. Tidningarnas mångsidighet är ur journalistisk
synpunkt berömvärd. De ha visserligen icke råd att offra så
oerhörda summor på sina telegramafdelningar som engelska eller
franska tidningar, men detta ersattes medelst goda
kommentarier. En svensk tidning verkar kunskapsrikare än t. ex. en
fransk, där svåra misstag ofta komma till synes. Ett fel är
onekligen den stora textmängden i de ledande tidningsorganen.
Vid öfvervägande af frågan härom stöter man genast på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
