Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Sociala och politiska förhållanden i ryska Östersjöprovinserna. Af Ernst Lundström - De nationella motsatserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRHÅLLANDEN I RYSKA ÖSTERSJÖPROVINSERNA
År 1543 t. ex. såldes enligt ännu förvaradt kvitto på pergament
en bonde och hans barn, »geboren und ungeboren»(l) af en
änkefru, som därtill nämnes »ehrbare und vieltugendsame», till
tvenne herrar »zu Eigen und zu Erbe» mot en unghäst.
Riis-sow berättar i sin krönika, huru adeln bytte bort fattiga
bönder mot vindthundar. Redan de första svenske konungarne,
Erik XIV och Johan III,
sökte, då de fingo fast
fot i Östersjöprovinserna,
kraftigt hjälpa upp
bönderna och skrefvo ännu
förvarade skarpa bref till
adeln i Estland och
Livland, därtill bevekta af
framstående svenskar,
sådana som Klas Kristersson
Horn o. a., hvilka på nära
håll sett de lifegnas
sorgliga ställning. De svenske
konungarne stötte
emellertid på ett så kraftigt
motstånd och en sådan
seg motspänstighet från
adelns sida i detta liksom
i så mycket annat, att
de, sannolikt emedan de
ej vågade spänna bågen
för högt, icke sågo sig i
stånd upphäfva
lifegenskapen. Gustaf II Adolf
måste nöja sig med att
upphäfva de adliga
her-rarnes s. k.
»Halsgerichts-barkeit» (l 630) och vid
stränga viten förhindra adeln att göra inflyttad svensk och
finsk allmoge lifegen. Böndernas ställning höjdes dock
betydligt under den svenska tiden genom den storartade insats
som från svensk sida gjordes för kyrka och skola och genom
svenska regeringens landtbrukspolitik. Detta erkännes än i dag
oförbehållsamt af bildade letter och ester samt åtminstone i rätt
Fig. 2. Ester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>