Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Sulfitspritindustriens utveckling och ekonomiska betydelse. Af Gösta Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biprodukt af denna industri kommer till användning som
råvara. Sulfitindustrien framställer som bekant s. k. kemisk
trämassa (sulfitcellulosa) ur pappersved genom kokning med
sulfitsyra, och den härvid som biprodukt uppstående
sulfitaffalsluten innehåller dels organiska ämnen från veden, dels
oorganiska ämnen från såväl veden som sulfitsyran. Denna lut, som
hittills helt enkelt uttappats i vattendragen och där endast vållat
olägenheter, omfattar godt 50 % af den använda veden, hvilka
alltså hittills gått förlorade. Då för närvarande årligen produceras
omkr. 670,000 ton sulfitmassa i Sverige, går sålunda årligen
godt en lika stor kvantitet — 670 millioner kilogram — förlorad.
Och denna kvantitet stiger dessutom ofantligt från år till år på
grund af sulfitindustriens väldiga utveckling: 1910 var beloppet
blott 545,000 ton, 1912 redan 670,000 ton, och 1916 bör med
denna ökning siffran vara uppe i en million ton.
Det är därför endast naturligt, att kemisterna redan länge
arbetat på att tillgodogöra sig dessa värden — i verkligheten sedan
1887, alltså i mera än 25 år. Patent finnas såväl för
återvinning af kalk och svafvel som för utvinning ur de organiska
ämnena af en mängd produkter, såsom bindemedel för brikettering
af kolstybb etc., betningsmedel, foderämnen, färgämnen och
garfämnen samt äfven sprit. Härvid är emellertid att märka, att
de för sprittillverkningen behöfliga jäsbara sockerämnena äro
lätt sönderdelbara föreningar i jämförelse med öfriga ingående
organiska ämnen; och därför måste man först taga reda på
sockerarterna, om man vill draga nytta af lutens alla
beståndsdelar. Sulfitsprittillverkningen blir därför i viss mån
inkörsporten för alla industrier, som kunna komma att bygga på
sulfitaffallsluten såsom råvara.
I hvarje fall har man icke mig veterligen vare sig i Sverige
eller annorstädes kunnat tillvarataga några af de organiska
ämnena i affallsluten, förrän sprittillverkning enligt min metod
började vid Skutskär den 24 maj 1909.
Fabriken vid Skutskär var till en början en försöksfabrik, som
icke använde all lut från sulfitfabriken; dess tillverkning var c:a
1,800 liter af normalstyrka (50 %) per dygn eller 559,848 liter
per år. Fem månader efter denna fabrik, den 23 okt. 1909,
igångsattes emellertid en annan försöksfabrik af ingenjör H.
Wallin vid Köpmanholmen, hvilken fabrik intill sitt
nedläggande den 26 aug. 1910 framställde 28,483 liter (138 liter pr dygn).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
