Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Porjus kraftverk. Af Albert Westerlind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skötseln af det hela utöfvas. I byggnaden uppställes dessutom
reservmaskineri för likströmsaggregat samt tvenne fläktar, hvilka
skola nedpressa frisk luft genom kabelschaktet och kanaler under
maskinsalens golf till ventilering af generatorerna. Byggnaden
förenas med maskinsalen äfven genom ett stort vertikalt
hisschakt för nedfrakt af maskinerna, vid hvars ena sida
personhiss och reservtrappa uppsättas. Genom detta schakt bortledes
den förbrukade ventilationsluften.
Från ställverksbyggnaden utgå kraftlinjerna dels för trefasström
till Gellivare och Kiruna, dels för enfasström till Kiruna med
anslutning till de för järnvägsdriften anordnade kontaktledningarna.
*
De förberedande arbetena för kraftverkets utförande togo sin
början under senare delen af år 1910. Platsen var då ännu
fullständigt öde, så när som på ett enda nybyggarehem, och
endast gångstigar ledde dit öfver de kala, delvis spångade
myrmarkerna. Om dess dåvarande ödsliga afskildhet från den
öfriga världen har man numera svårt att göra sig en
föreställning, sedan järnvägsförbindelse våren 1911 erhållits med Gellivare
och småningom ett helt samhälle af provisoriska byggnader växt
upp på platsen. Mycket af intresse skulle vara att anföra från
denna första tid, då såväl proviant och andra förnödenheter
som äfven materialier till bostäder m. m. måste med betydliga
svårigheter framforslas, ja till stor del bäras den långa vägen
från Gellivare. Utrymmet medger emellertid icke att här
närmare ingå på alla de omfattande förberedelserna med ordnandet
af transportförbindelser, bostads- och provianteringsförhållanden,
provisoriska kraft- och belysningsanläggningar, materialförråd
m. m. sådant, utan jag vill inskränka mig till att endast något
beröra intressantare delar af de egentliga byggnadsarbetena,
särskildt utförandet af dammbyggnaden.
För lekmannen knyter sig det största intresset i fråga om
arbetssättet gifvetvis till de delar af dammen, som byggas i själfva
strömfåran. För att kunna utföra dessa delar måste älfbottnen
torrläggas och vattnet framsläppas en annan väg. En följd
däraf har blifvit, att arbetet, hvad den större strömfåran
beträffar, måst förläggas till de tider, då vattenföringen är lägst,
d. v. s. till vintrarna. Den enda möjligheten att i det stränga klimat,
som där råder, på ett betryggande sätt verkställa de för frost
mycket ömtåliga betonggjutningarna, var därför att omsluta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 6 18:09:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0035.html
