- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1914 /
93

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Militärjuridiska principer i det nya förslaget till revision af krigslagstiftningen. Af Nils Rosenblad - Den disciplinära bestraffnings- och tillrättavisningsrätten - Den stränga arresten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tvifvelaktigt värde, och då den tillrättavisande ju alltid kan
tjänstevägen anmäla en befälhafvare, som förfarit oriktigt vid
användandet af tillrättavisningsrätten, förefaller denna bestämmelse
dessutom tämligen onödig.

DEN STRÄNGA ARRESTEN



Rörande »denna den viktigaste och mest omstridda af alla
till den disciplinära bestraffningen hörande frågor», som den
kallas i motiveringen till det nya förslaget, säges där bland
annat ungefär följande. Det vanliga arreststraffet, kan icke anses
vara ägnadt att öfva önskvärd verkan å alla de mångskiftande
naturer, som komma under krigslagarna. Man måste nämligen
ihågkomma, att den allmänna värnplikten ställer samhällets
hela tjänstedugliga ungdom under fanorna, och att således äfven
de i moraliskt hänseende sämre elementen komma i
tjänstgöring vid krigsmakten. Det är tydligt, att det inom en så blandad
skara alltid måste finnas individer, som endast låta sig påverka,
då det ådömda straffet är förenadt med ett strafflidande af
kännbarare art än frihetens förlust i och för sig. Från militärt håll
har äfven framhållits, hurusom intet verkar mera upplösande på
disciplinen än att truppen är öfvertygad om befälets
maktlöshet att utöfva någon inverkan på sämre element inom densamma.

Här framhålles således nödvändigheten af att vid de korta
militära arreststraffen, som väsentligen äro att anse som
ambitionsstraff, finnes ett affliktivt medel, som kan komma till användning
gentemot svårhandterliga individer. Detta är så mycket
märkligare, som vid tidigare tillfällen (1901 års kommitté för revision
af krigslagstiftningen) representanter för den förutvarande
regeringen och med den närstående åskådningar intagit en motsatt
ståndpunkt.

Mot användande af mörkt enrum som straffskärpning anföras
i den ofvannämnda motiveringen följande skäl. Den allmänna
opinionen anser detta vara ett nesligt kroppsstraff och är
därför ogynnsamt stämd mot detsamma. Dess fysiska inverkan
är mycket ojämn och i vissa fall kanske skadlig. Under det
att ifrågavarande straff för en hel del personer endast medför
ett obehag af mycket öfvergående natur, innebär det däremot
för mera ömtåliga individer ett afsevärdt själsligt lidande.

Det första af dessa skäl, som för öfrigt tycks ha varit det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 25 12:12:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free