Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Det nya äktenskapslagstiftningsförslaget ur kyrklig synpunkt. Af S. A. Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällslifvet vunnit sådan grad af mognad, att de förtjänade att
uppmärksammas i lagstiftningsarbetet. Tillika var det
nödvändigt att gå så pietetsfullt till väga, att öfvergången från
gammalt till nytt gåfve minsta anstöten, och att framför allt det
goda, som funnits i den gamla äktenskapsrätten, kunde i
föryngradt skick återuppstå i den nya.
Det har nu från kyrkligt håll (af kyrkoherden Pehr Pehrsson
i Svensk Kyrkotidning 1913) med stort eftertryck och ej utan
allvarligt klander framhållits, att man särskildt sträfvat efter att
komma det kyrkliga inflytandet i äktenskapslagstiftningen till
lifs, och att hela lagstiftningsverket utförts i ett föga välbetänkt
sekulariseringssyfte.
Innan jag går att häröfver yttra några ord, är det nödvändigt
att principiellt fastslå, i hvilket hänseende kyrkan — i vårt land
statskyrkan — har ett bestämdt, såväl rättsligt som religiöst
grundadt intresse att få deltaga i äktenskapslagstiftningen. Jämnt
så långt — hvarken mer eller mindre — bör också kyrkan få
göra sitt inflytande gällande. Det är nämligen allt för väl
möjligt, att i vår äktenskapsrätt föreligger en del drag, som
härstamma från den romerska kyrkostatsidén och från läran om
äktenskapet som ett sakrament i katolsk mening. I såväl det
ena som det andra hänseendet är det principiellt riktigt att söka
införa en lutherskt orienterad äktenskapsrätt, äfven om skenet att
gå emot kyrkliga intressen skulle ha det första intrycket för
sig på en eller annan punkt i lagstiftningsförslaget. Det är att
märka, att lagberedningen fullt medvetet sökt beträda denna
väg, då den för principen i sina reformsträfvanden tydligt och med
full rätt åberopar den lutherska äktenskapsuppfattningen, hvilken
betraktar äktenskapet som en rent borgerlig inrättning (s. 79 ff.).
Denna uppfattning, som, enligt hvad jag i min år 1908 utgifna
skrift »Ur kristendomens ställning till äktenskapet» haft tillfälle
att utveckla, i grunden sammanfaller med nya testamentets och
urkyrkans åskådning, behöfver visst icke utesluta en allvarligt
religiös och kyrklig syn på äktenskapets uppgifter. Tvärtom
ställer den evangeliska lutherdomen alla borgerliga yrken och
förhållanden under gudsfruktans och sedlighetens aspekt och
nedkallar Guds hjälp och välsignelse öfver allt det, som tillhör
»dagligt bröd», dit äfven, enligt Luther, det äktenskapliga
samlifvet räknas. Från denna synpunkt — men icke från den
romerska synpunkten att äktenskapet är ett sakrament, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
