Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Återfunna rester af vår medeltidslitteratur. Af O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framstå i en väsentligen olika och afsevärdt mycket klarare
belysning än hittills.
Af öfriga detaljer af intresse kunna äfven framhäfvas
åtskilliga ur kalendarier, breviariefragment och andra källor hämtade
notiser om svensk helgonkult i äldre tider. Man kan af dessa
sluta sig till hvilka de helgon voro som hos oss åtnjöto den
största populariteten. Vid sidan af de rent svenska helgonen
märkes här äfven Sankt Olof, af hvars officium dr Collijn påträffat
synnerligen talrika fragment. Detta kastar ett värdefullt ljus
öfver den vetenskapliga kompetensen hos den förut (årg. 1, sid.
159 ff.) här i tidskriften omtalade norske kyrkohistoriker, som
för ett par år sedan ville söka vindicera ett norskt ursprung
åt det berömda altarskåpet i Köpings stadskyrka endast och
allenast på den grund, att dess midtparti eller — som det heter
på fackspråket — corpus innehöll en bild af den helige Olof.
Af särdeles stort intresse äro vidare de kalendarier som
återfunnits af dr Collijn. För den med den historiska forskningens
metoder obekante förefaller det som om man knappast skulle
kunna afvinna dessa torra rader af helgonnamn något mera
väsentligt intresse, men det verkliga förhållandet är tvärt emot
hvad man skulle vara benägen för att antaga, att just dessa
namnlistor äga den allra största betydelse för kännedomen om
vår äldsta kyrkohistoria, något som man för att hålla sig till
ett af dr Collijn anfördt exempel kan konstatera på det s. k.
Vallentunakalendariet, hvilket tydligt afspeglar den rivalitet mellan
tyska och engelska inflytelser som rådde inom den äldsta
svenska kyrkan. Här är icke platsen för att till behandling
upptaga alla de problem som beröras af dessa undersökningar; det
må endast i korthet påpekas, att hvar och en som sysselsätter
sig med arbete på hithörande områden måste taga hänsyn till
de resultat som här uppnåtts.
Till slut några ord om arbetet i dess helhet. Vi veta ju
alla att undersökningar af sådan art som dr Collijns i allmänhet
icke kunna fröjda sig åt särdeles mycken uppmärksamhet från
den stora publikens sida. Det gäller ju endast saker som falla
inom de ringaktade humanistiska vetenskapernas område, och
det vore obilligt att under sådana förhållanden begära att man
skulle ägna dem något intresse. Visserligen kunde man väl
tycka, att forskningar i vårt eget lands äldre historia kunde
vara ungefär lika mycket värda som alla de under vågsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
