Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Litteratur
- Ur och om 1913 års historiska publikationer. Af Carl Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
UR OCH OM 1913 ÅRS HISTORISKA PUBLIKATIONER
Några korta randanmärkningar öfver historiska publikationer
från år 1913, hvilka kunna intressera en större krets än fackmännen!
I denna tidskrift förut anmälda äro likväl nu förbigångna.
Memoarer och brefsamlingar åtnjuta stadgad popularitet, särskildt
af de senare har ett rätt betydande antal gjorts tillgängligt.
Glädjande i det hela, men ändå — brefven äro ju en skatt på både
godt och ondt. Den som fördjupat sig i gamla brefsamlingar, vet
väl, huru äfven rätt triviala meddelanden fängsla, i den mån genom
dem skymtar ett brutet sammanhang, hvilket fantasien frestas att
söka återkonstruera. När man så letar ihop byggnadsstenarna en
och en, ibland kanske bara fragment af dem, kan man icke besluta
sig att gallra: hela hopen synes nödvändig för att den rekonstruerade
byggnaden skall te sig verklighetstrogen. Så sänder brefsamlaren ut
sin kollektion med både smått och stort. Forskaren förstår honom
väl och är tacksam för gåfvan, ty i forskningens tjänst kan äfven
det skenbart oväsentliga vara af största intresse, men frågan är, om
äfven publiken så får, hvad den behöfver och hvad den önskar.
Det kan lätt hända, att inte tålamodet räcker till att följa en
utveckling, som långsamt, just som lifvet är, kryper fram med små steg
och många irringar, långa intervaller. Måhända tar jag fel — och
ingen såge det hellre än undertecknad — det spörsmålet tränger sig
i alla fall fram, om icke allmänhetens historiska intresse, som är
så ovärderligt och därför bör på bästa sätt vårdas, tillgodosåges mera,
därest brefutgifvarna emellanåt samlade sitt material till
sammanfattande skildringar och blott återgåfve innehållsrikare bref
fullständigt.
Detta skulle likväl endast gälla brefven från närliggande tid. Det
är något helt annat med äldre skeden, åtminstone så länge vi från
dem ha så ringa antal af publicerade brefsamlingar. Korrespondenser
af sådant slag som de Bref från Olof Hermelin till Samuel Barck
1702—1709, hvilka utgifvits af grefve C. von Rosen (Sthlm 1913,
P. A. Norstedt & Söner, kr. 6,—), äro ovärderliga. Hermelin
tillhörde visserligen icke brefskrifningskonstens klassiska skola, men hans
bref fylla i rikt mått den uppgift, som den utbildade brefkonsten
ofta förbisåg eller förytligade, nämligen att bringa nyheter. Hans
bref från Karl XII:s operationsarmé till kollegan hemma i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 25 12:12:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0141.html
