Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Rysslands arméorganisation och alliansen med Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 155
konstspråket heter »förverkliga» ett förbund, som dyrt betalats med
franskt guld men kanske icke lika rikligt med ryska mottjänster. Den
strömning inom tvåmaktsförbundets militärpolitik, hvarom general
Suchomlinovs förslag utgör ett vittnesbörd, är tillräckligt intressant
för att förtjäna en närmare belysning.
I den bekanta franska klerikal-rojalistiska tidskriften Le
Corres-p ön dant har för ej längesedan (i numret för den 25 dec. 1913) varit
synlig en af anonym, men tydligen sakkunnig hand författad uppsats, som
utgör ett slags balansräkning öfver hvad den ryska alliansen skänkt och
kostat Frankrike — slutande med betydlig brist — och som tillika
fastslår de kraf man från fransk sida anser sig berättigad att ställa
på förbundsbroderns tjänstvillighet. Uppsatsen bär den karaktäristiska
öfverskriften »Si la guerre éclatait demain? — II y a la Russie! ...»
Efter att i sina inledningsord ha gisslat den måttlöst optimistiska
öfver-skattning, som gör sig bred i kolartron på Ryssland, öfvergår författaren
till att skärskåda det egentliga (= militära) värdet af den ryska alliansen.
Han börjar med en utförlig redogörelse för det franska kapitäl, som
ända sedan 1822 men framför allt under alliansens tid på lånevägen
strömmat från Frankrike till Ryssland, och gör gällande, att de på
franska händer placerade ryska lånen uppgå till omkring 17 milliarder
francs, hvaraf på statslån komma tolf milliarder, af hvilka inemot
elfva tillkommit efter 1889, på kommunala (inklusive finska) lån öfver
300 millioner, samt på lån till enskilda ekonomiska företag (banker,
järnvägar, industriella företag etc.) fyra och tre fjärdedels milliarder.
Denna kolossala anhopning af franskt kapital i Ryssland utgör
visserligen en ekonomiskt sedt i det hela tillfredsställande placering men
har naturligtvis befordrats i främsta rummet genom alliansen. I de
båda folkens äktenskap, säger författaren med en äkta fransk vändning,
har Frankrike medfört sin hemgift, Ryssland sin styrka, i. e. sitt
militära bistånd, afsedt att »garantera på en gång vår säkerhet och vår
förmåga att frambringa rikedomar». Frankrike uppfyller lojalt sina
förpliktelser; gör Ryssland också å sin sida allt hvad som kräfves
för att fullgöra sina? — det är enligt författaren formeln för den
fransk-ryska alliansens problem.
För att få fram svaret redogör författaren utförligt för den ryska
härens dislokation och kommer till det resultat, att i händelse af krig
Ryssland vid sin västra gräns kan disponera öfver en styrka af 608
bataljoner infanteri, 418 skvadroner kavalleri samt 297 batterier artilleri
af olika slag. Häremot kunna Tyskland och Österrike tillsammans
sätta 407 bataljoner infanteri, 328 skvadroner kavalleri samt 351
batterier artilleri af olika slag. En betydande numerisk öfvervikt alltså
på rysk sida; och så långt är för den franske författaren allt godt
och väl. Men — här finns ett stort men. I Tyskland och Frankrike
försiggår mobiliseringen så raskt, att redan efter fjorton dagar härarna
stå ansikte mot ansikte, under det på grund af dåliga
kommunikationer o. s. v. Ryssland först efter en månad kan ha sin här färdig
för kamp emot de båda trippelalliansmakterna. Tyskland har också
förlagt nitton af sina 25 armékårer väster om Berlin, blott sex vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
