Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Herr Strömbergs temperaturberäkningar. Af Ad. Meyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rörelser, och detta alldeles oberoende af i hvilken riktning de gå, ty om
t. ex. månens aflägsnande från jorden eller dess öfvergång från
ny- till fullmåne skall framkalla värme eller kyla, därom finnes ej spår
af teori; det skall blifva en följd af observationerna och räkningarna
på dessa.
Men nu är olyckan, att en oregelbunden våglinje kan ej blott på
ett utan på oändligt många sätt sönderdelas i regelbundna våglinjer,
så att man t. ex. ur temperaturkurvan kan få fram komposanter af
alldeles godtycklig natur, öfverensstämmande således lika väl med
månens som med planeten Jupiters rörelser eller med kulans hos
spelbanken i Monte Carlo.
Men trots att sålunda sannolikheten för ett lyckligt utfall af en
sådan undersökning måste anses såsom synnerligen ringa, då man ej
alls har någon »arbetshypotes» att bygga på, så torde en dylik
undersökning dock väl förtjäna att försökas. En allvarlig vetenskapsman,
som söker sanningen blott för sanningens egen skull, skulle då utan
tvifvel gå så tillväga, att han först tillämpade sina teorier på ett år,
hvars temperaturförhållanden förut varit kända, men som ej ingick
i den serie hvarur slutsatserna dragits, för att se i hvad mån teorien
och praktiken stämde. Han hade då äfven kunnat draga sina
slutsatser om hvilka perioder, som behöfde medtagas, och behöfde ej
sedan efter sakens publicerande komma med tillägg, att det funnes
perioder, som han ännu ej hunnit underkasta kalkyl. Men den
vägen går ej hr Strömberg: han föredrar att tillämpa sina teorier på
framtiden, hvarigenom han åtminstone ej riskerar att omedelbart
vederläggas och dessutom ger saken ett rent aktuellt intresse.
Men hvarje framtid blir dock en gång förfluten tid; och redan nu
föreligger ett ej obetydligt material för bedömande af hur hr
Strömbergs profetior slagit in.
Redan i början af september 1913 publicerades i Dagens Nyheter
tvenne kurvor framställande hr S:s beräkningar jan.—aug. 1913
jämförda med verkligheten. Med detta förklarade hr S. sig synnerligen
belåten, då efter hans påstående 80 % af spådomarna slagit in. Hur
hr S. fått denna siffra kan jag ej förstå, ty i fråga om »öfver eller
under medeltemperatur» innehåller hr S:s kurva 36 bukter, af hvilka
15 visat sig riktiga, 13 oriktiga och 8 obestämbara. Räknas äfven de
sista såsom riktiga, fås således, högt räknadt, 64 %, men efter en bättre
beräkningsgrund 42 à 54 %. I fråga om temperaturens stigande och
fallande är en dylik beräkning omöjlig att utföra, emedan de båda
kurvorna hafva en så ytterligt vidt skild karaktär, i det att hr S:s
kurva har en ganska skarpt utpräglad period på c:a 14 dagar, under
det att det i den verkliga temperaturkurvan finnes alla möjliga
perioder, både stora och små, så att den ofta kan stiga och falla 4 à 10
gånger medan den förstnämnda visar en jämn stigning.
För månaderna september—december stå mig icke lika goda källor
till buds, men hvarje läsare af Dagens Nyheter torde veta, att
beräkningarna för dessa månader åtminstone ej slagit bättre in än för den
föregående delen af året.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
