Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Arbetslöshetsförsäkringens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 251
statens eller kommunens nitälskan för lindrandet af arbetslöshetens
ekonomiska följder till den redan bestående verksamhet härför, som
förefanns i fackorganisationernas arbetslöshetskassor. Ett förslag i
sådan riktning framkom år 1900 i staden Gent och hade till
upphofsman advokaten Louis Varlez. Dess princip, att det allmänna skall
gifva ett tillskott till understöd åt sådana arbetslösa, som tillhöra en
facklig arbetslöshetskassa, lades till grund för den förrn af
arbetslöshetsförsäkring, som kallas Gentsystemet. Med olika modifikationer
har dess princip vunnit burskap i alla länder, där försök blifvit
gjorda med arbetslöshetsförsäkring, England icke undantaget, ty där
infördes samtidigt och vid sidan af den partiella tvångsförsäkringen
statstillskott till samtliga trade-unions, som betala understöd till
arbetslösa medlemmar. De vackraste resultaten har Gentsystemet
uppnått i Danmark, där det utformats på följande sätt: stats- och
kommunaltillskott gifvas till registrerade arbetslöshetskassor, hvilka äro
försäkringens bärare och som skola stå öppna för enhvar
lönarbetare inom det fack, kassan omfattar; det offentliga bidraget utgår i
viss proportion till medlemmarnas erlagda premier. Denna
organisation ansluter sig på det närmaste till det berömda danska
frivilliga sjukkasseväsendet, med den skillnaden, att arbetslöshetskassorna
i verkligheten äro identiska med de fackförbund, som utbetala
arbetslöshetsunderstöd. Det danska systemets framgångar visa sig däri,
att medan år 1904 endast 43,489 fackföreriingsmedlemmar tillhörde
organisationen med arbetslöshetsunderstöd, uppgick år 1913, fem år
efter lagens införande, antalet offentliga arbetslöshetskassor till 51
med 119,500 medlemmar.
Gentsystemets stora fördel ligger däri, att de komplicerade
frågorna om ordnandet och handhafvandet af försäkringens detaljer
öfverlåtas till vederbörande fackorganisationer, sedan det allmänna
före-skrifvit vissa villkor för det offentliga tillskottets åtnjutande, t. ex.
skild kassaföring mellan organisationens olika fonder och vissa
mi-nimiprestationer af understöd, hvilka normers efterlefvande noga
öfver-vakas. Olägenheten med Gentsystemet är framför allt dess
försummande af de oorganiserade, hvilkas arbetslöshetsrisker icke äro
mindre än de organiserades, och hvilkas hela sociala och moraliska
standard ofta är lägre. I praktiken misslyckades de försök, som
redan från början gjordes i Gent att i anslutning till prof. Schanz’
förslag bygga arbetslöshetsförsäkringen på allmänt spartvång för
arbetareklassen genom att uppmuntra arbetslösa innehafvare af
sparbanksböcker med premier. De oorganiserade äro oförmögna till
själfhjälp, och för deras skull torde försäkringstvånget vara
påkalladt. Men detta kan mycket väl som i England trifvas tillsammans
med Gentsystemet.
Detta blir däremot svårare i länder, där statsmakterna ej äro
benägna att gifva arbetarnas fackorganisationer den karaktär af offentliga
organ, som är en konsekvens af Gentsystemets tillämpning. En
sådan ståndpunkt intager exempelvis den tyska riksregeringen, företrädd
särskildt af inrikes statssekreteraren dr Delbriick, i öfverensstämmelse
17. Svensk Tidskrift 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
