Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - »Det lykkelige Valg»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 DAGENS FRÅGOR
ler igenom vid valet, under det att hans egen hustru, som
ursprungligen endast på skämt låtit uppställa sig som kandidat, med stark
majoritet väljes att intaga sin mans gamla plats i stortinget. Som
bifigurer i handlingen framträda dessutom en hel del af de mera
bemärkta personerna i den lilla norska kuststad, där det hela
försiggår: skolläraren Paalsbo med sin energiska och outtröttligt
entusiastiska hustru Maja, som af princip är med »i alle Bevsegelser — alle uden
Undtagelse!»; den mot politikens välsignelser tämligen skeptiske doktor
Onsö; vaktmästaren Julius Sommerblom, hvilken trots sin i socialt
hänseende tämligen underordnade ställning har en viktig uppgift som
leverantör af vissa slag af hårvatten, de där ha stark åtgång i staden
allt sedan den — för att begagna en svensk fackterm — blef
torrlagd; skomakaren Fingalsen, de frireligiösa och nykterhetsvänliga
partiernas ledare; hans värdige kumpan tungomålstalaren och
handpå-läggaren broder Sollös och ännu åtskilliga andra, alla tecknade af
författaren med samma verve, samma människokännedom och samma
goda humör. Det skulle vara lockande att dröja vid hvar och en
af dessa figurer, men då det här mindre är fråga om att framhålla
arbetets rent litterära förtjänster än att antyda dess betydelse för
bedömandet af våra dagars politiska ställning, så måste vi inskränka
oss till att uppmärksamma de två bärande personerna i dramat, de
hvilka mest typiskt karakterisera den moderna demokratiska
politikens läge och åskådning, det vill säga å ena sidan Gelius själf, å
andra den mäktige Fingalsen, med hvilken Gelius ur valtaktisk
synpunkt ser sig nödsakad att etablera en »fruktbärande samverkan».
Gelius är den födde demokratiske och parlamentariske politikern.
Det är med full rätt som Sommerblom om honom yttrar att han
kommit till världen med adress: Till Stortinget, näringskommitté nr 1.
Politiken är hans lif. Intrigväsendet, korridorskvallret och det
själf-medvetet viktiga hemlighetsmakeriet är den atmosfär i hvilken han kan
trifvas och känna sig hemmastadd; stortingslokalernas af h viskningar
och rykten mättade luft låter honom mera än allt annat känna sin
egen enorma vikt och betydelse. Han är villig att uppoffra allt, att
kasta alla grundsatser, alla hänsyn öfver bord endast och allenast
för att bibehålla sin plats i denna i hans ögon mer än paradisiska
omgifning. Den uppgift, på hvars lösning han anser sig främst böra
koncentrera sitt arbete, är att under alla omständigheter trygga sitt
omval. »La crainte salutaire de la non-réélection», hvarom den
franske politikern Etienne Rey talar (jämför föregående årgång af denna
tidskrift, sid. 183) är nerven i hela Gelius’ verksamhet. Det ligger en
djupgående kännedom om hans karaktär i den replik hvarmed doktor
Onsö beledsagar fru Gelius’ yttrande att hennes mans valframgång är
beroende af hur långt han kan sträcka sig: Da blir han valgt!
Han har alldeles rätt: för att säkerställa eller rädda sitt mandat
är Gelius i stånd till nära nog hvad som helst. Det är detta som
skapat hans storhet och gjort honom till sin hemorts själfskrifne
företrädare i folkrepresentationen; men — sådan är ibland ödets ironi
— det är också detta som till slut vållar hans tragiska fall. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
