Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - »Det lykkelige Valg»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa två figurer, Celius och Fingalsen, skänka Kjærs komedi en
omfattande tidshistorisk betydelse. Det är vår samtids mest
brännande och svårlösta problem som tillspetsade och koncentrerade till
en serie af gnistrande kvicka repliker föras fram för våra ögon.
Celius är en representant för liberalismen, som har gjort sin karriär
på ett demokratiskt program och i likhet med en f. d. svensk
statsminister anser demokratiens grundsatser framför annat heliga,
Fingalsen är demokratien själf, den personifierade folkviljan, hvars
skiftningar Celius enligt sitt eget politiska program har till uppgift att
aflyssna. Visserligen låter Kjær handlingen utvecklas därhän, att Celius
i slutscenen har fullt skäl att med värdighet yttra: »Jeg har længe
forudset, at Demokratiet maatte afskalle Fingalsen»; men den gången
har Celius orätt. Fingalsen är icke lätt att afskaffa. Ännu så länge
håller han sig fast vid makten, och det ser just icke ut som om man
skulle kunna tränga honom tillbaka. I Sverige sitter han dock icke
så säkert i sadeln som i Norge, men det behöfver icke dröja länge förr
än vi få göra samma erfarenheter som invånarna i den lilla norska
stad som i stortinget representeras af Celius. Det är en af de allra
viktigaste uppgifterna i den svenska politiken att se till att Fingalsen
och hans medbröder icke få för stor del af landets öden i sina händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
