Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Något om det militära spioneriväsendets organisation och verksamhet. Af Allan Cyrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avant-garde närmade sig platsen för den blifvande förläggningen,
möttes det af en bonde i blus och träskor. Man band händerna på
honom enligt förut träffad öfverenskommelse. Drifven af låtsade
hotelser och slag anvisade sedan denne »bonde» de afsedda
kvarteren samt gaf därtill upplysning om fiendens styrka och
gruppering samt tillgången på lifsmedel i trakten.
Under själfva kriget erhålla kavalleriet och luftspaningen ett
betydelsefullt komplement uti spioneriet. De direkta
spaningsorganen kunna icke ens med största företagsamhet fullständigt
blicka in i fiendens förläggning och genomskåda hans afsikter.
Och visserligen är det sant, att tyskarna genom Londonpressen
varskoddes om Mac Mahons marsch från Reims, men sådana
tillfälligheter äro blott ännu mer sällsynta än fall, då något står
att vinna genom utfrågning af ortsbefolkningen, desertörer och
fångar. En spion har däremot möjlighet att taga sig fram
hvar som helst, snoka reda på allt som förehafves och tidigare
orientera egna stridskrafter om det verkliga läget, än
kavalleriet någonsin kan. Särskildt oundgängligt är spioneriväsendet
vid belägring och försvar af fästningar eller annars, då
trupperna längre tid förbli på samma plats.
Hufvuddragen af spioneriorganisationen vid krigstillfälle torde
af berättelserna från de sista krigen att döma vara, att såväl
högkvarteret som hvarje armékvarter äger en afdelning för det
hemliga underrättelseväsendet, hvaraf den förra leder det så att
säga strategiska kunskapandet, medan de senare koncentrera sin
verksamhet på den taktiska spaningen.
Högkvarterets arbete af detta slag bildar då en direkt
fortsättning af spioneriet under fred, i det kvarteret står i
förbindelse med de redan tidigare upprättade lokalbyråerna i
fiendernas rygg, hvilka ge upplysningar om nyformationer,
ersättningstrupper, etappväsende, befästningsarbeten och liknande. Men
därjämte kunna för visst spaningsuppdrag utsändas rörliga
spioner till det af fienden besatta området. Såsom exempel kan
anföras efter Parensoff, huru under rysk-turkiska kriget
1877—78 en hemlig agent i Rustschuk hvarje vecka till högkvarteret
insände rapport öfver den mängd trupper, artilleripjäser och
krigsmateriel i öfrigt, som ankom till och lämnade fästningen. En
annan spion gaf utförliga uppgifter om tillgången på ammunition
och förnödenheter af alla slag i samma fästning, och från lokala
agenter å andra orter erhöllos motsvarande värdefulla upplysningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
