Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Framtidens kvinnofråga. Af Hugo Valentin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 LITTERATUR
Dessförinnan kräfvas likväl grundliga undersökningar och
experimenteranden. (Just med hänsyn till det sistnämnda ställer sig
författaren sympatisk till införandet af kvinnlig rösträtt.) Men ledstjärnan
måste vid allt detta vara hänsynen till kvinnan såsom bärare af det
kommande släktet. I ord, som för oss, nutidens svenskar, klinga
olycksbådande och varnande, upprullar författaren till slut hvad han
kallar det sista, mörka perspektivet: »Der er en Sksebne, der
ub0n-horligt truer de Folk, hvis Afkom svsekkes og mindskes. Ikke ät
d0 ud — saa lykkeligt ga ar det ikke — men ät blive Bytte for
gridske Naboer, der ikke er kommet saa h0jt i Kultur. De store,
grove Folk, der seder deres Br0d i Ansigtets Sved og f0der B0rn med
Smserte, de sender altid de B0rn ud tilsidst ät seette deres Föd paa
andres Jord. Der er M0dre i Syd og M0dre i 0st, enfaldige
Kvin-der, trselbundne Kvinder og — frugtbare Kvinder med vrimlende
Yngel, som endnu bier smilende paa deres S0nners Time. — Og
der er frigjorte Kvinder, oplyste Kvinder, herlige Kvinder, der fik
alt hvad Kundskab og Kultur og Frihed og Fa3llesskab en Kvinde
kan begsere —- og som nu griber efter deres B0rn, medens Jorden
synker under deres F0dder.»
Det är gifvet, att äfven den, som i stort sedt delar Lehmanns
uppfattningssätt, ej därför behöfver göra det i detalj. Han kan t. ex.
af många orsaker ställa sig skeptisk inför det blifvande resultatet af
den undersökningsmetod, författaren anser böra användas för en
lycklig arbetsfördelning mellan könen: en ekonomisk, fysiologisk och
»moralisk» kvinnostatistik. Det torde också vara en i sina
konsekvenser betänklig öfverdrift att — som författaren — betrakta ett
lands politiska författningar såsom vore de endast af experimentell
natur. Och då han talar om kvinnans inneboende olust för det
arbete, omständigheterna nu påtvingat henne — denna artificiella
tillvaro i landsflykt från hennes egen natur, som orden lyda — förbiser han
ej sällan, att detta i ungefär lika grad gäller om millioner manliga
arbetare i industrialismens tidehvarf. — Men dessa anmärkningar
drabba endast mera periferiska detaljer. Frapperande är emellertid
Lehmanns exceptionella förmåga att förena vetenskapligt djup med
en lättbegriplig framställningskonst och kritisk skärpa med den
sanna humanitetens förståelse för allt mänskligt. Vid genomläsandet
af den lilla boken öppna sig ständigt nya utsikter öfver nya vidder;
den ger långt mer än dess titel anger. Då författaren t. ex. yttrar
om Stuart Mill, att han »paa segte rationalistisk Vis ser bort f ra
hele Fortiden, ikke läder sig standse af de naturale Bestemmelser>’
och att han »beraaber sig paa Menneskeanden og den sunde Förnuft
og konstruerer Historien og Menneskenaturen öp efter dennes
Ind-givelser for dernaest ät give sin Projektion af Fremtiden ud fra
de samme Linier», så är detta en kritik ej blott af Mill utan äfven af
det, som med en något vag term plägar kallas ett »radikalt»
åskådningssätt. Och slutligen synes Lehmanns arbete äfven af det skäl förtjäna
en rekommendation att det som hvarje ärligt försök att ställa dagens
strider i deras historiska och filosofiska sammanhang gifvetvis är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
