Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Tidningsmän. Af Karl Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDNINGSMÄN 347
Ett gifvet fel vidlåder i regel den möderne journalisten:
han intresserar sig icke för tidningsföretagets tekniska
afdelningar. Här har dock en revolution försiggått. Sättmaskinerna
ha hållit sitt segertåg genom landet, och de stora tidningarna
ha så som aldrig förr utrustats med tryckpressar och
hjälpmaskiner af hög klass- I tekniskt hänseende står den svenska
pressen ofantligt högt. Ett godt arbetsresultat är högeligen
beroende af ett förstående samarbete mellan redaktion och teknisk
personal, men ett sådant försvåras, försåvidt ej journalisterna
sätia sig in i de nya maskinella hjälpmedlens beskaffenhet.
Till denna anmärkning skulle jag vilja foga en annan, som
uteslutande rör det redaktionella arbetet. Den svenske
tidningsmannen fastnar lätt i käbbel med konkurrenter, lättare än i
andra länder där jag varit i tillfälle att studera
tidningsförhållanden. Ett par landsortsstäder ha varit allmänt beryktade för
tidningsgräl, och Stockholmspressen har visst icke frigjort sig
från denna Grönköpingsovana, som i längden blott nedsätter
pressen i allmänhetens omdöme. Någon enda gång kan ett
polemiskt utfall vara fyndigt utspekuleradt, ehuru sådana
undantag snarast bekräfta regeln. I en liten stad, där två tidningar lågo
i ständig inbördes fejd, meddelade den ena, att den af
ekonomiska skäl skulle nedläggas; efter en tid hade nya pengar
samlats och ett meddelande infördes om förlängd lifstid.
Konkurrenten korrigerade sin tidigare notis om den andras snara
död, med tillägget att ingen ju heller kunnat vänta att den usla
tidningen skulle lämna en riktig upplysning ens om sig själf.
Man hör ofta framkastas frågan, om en tidningsman kan ha
en politisk öfvertygelse eller om han måste skrifva alldeles
oberoende af egna åsikter. Svaret kan icke lämnas blott med ett
par ord, enär någon kännedom om tidningsarbetets anordning
är af nöden för att rätt uppfatta förhållandena.
Flertalet tidningsmän kunna — eller borde kunna —
fullgöra sitt arbete alldeles oberoende af tidningens politiska
hållning. Till denna grupp höra nyhetsanskaffare, referenter,
specialister på reportage, intervjuare, kåsörer (utom de politiska),
sportreferenter, journalister som medverka på vissa
specialafdel-ningar, öfversättare m. fi. Många anse, att en referent måste
vara partitrogen för att fullgöra sitt arbete på ett
tillfredsställande sätt. Denna mening kan jag icke dela och tror att den
beror på en missuppfattning. Ett riksdagsreferat, som snedvri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
