Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - »Kamrater emellan». En bok om fransk parlamentsleda och afsmak för rådande regim. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smärtsamt och afskräckande att behöfva skaffa sig andra». Det
radikala partiet var nog oförsiktigt att genomföra sin
antiklerikalism i lagstiftningen, och nu tvekar det om sin framtid, finner
sig ej riktigt tillrätta bland sina planer, har svårt att hålla reda
på sina trogna, korteligen — lefver i en kris. »Stagnationen
är kanske den enda praktiska formen för principfasthet.»
Representantskapet framställes ännu ibland i Frankrike — liksom
hos oss — som ett slags folkväldets prästadöme, men i själfva
verket är det, förklarar Jouvenel, ett yrke bland många andra;
ett yrke med sina speciella metoder, som man väljer därför att
man föredrager det framför andra eller kanske helt enkelt
därför att det är det enda man passar för. »Detta är för ingen
del förödmjukande, och detta yrke, liksom alla andra, kan
utöfvas med bibehållen heder.» Den ene är folkrepresentant
liksom den andre representerar ett handelshus. Det förra är
ofta mindre svårt, men icke alltid mera inbringande. »Vare sig
man talar i demokratiens namn (ordning och framåtskridande)
eller t. ex. för firman Tartempion (vin och spirituosa), så ligger
vikten därpå, att man har en kundkrets, och ens plikt är i
båda fallen att bedraga den så litet som möjligt.» »Man väljer
en deputerad liksom man väljer sig en advokat, därför att man
själf ej känner till tekniken. Naturligtvis är man omsorgsfullare
med valet af sin advokat, ty då gäller det ju skötseln af
närmare liggande intressen.» Den valde å sin sida söker göra sitt
bästa för att kunna efter utgången af mandatets fyra år uppvisa
räkenskaper som stämma. Som en dråplig illustration till denna
något krassa, men mycket vanliga uppfattning af det franska
representantvärfvet anför Jouvenel ett cirkulär från i fjol af en
deputerad till sina valmän. Denne skref rakt på sak:
Jag har ej blifvit förmögen på politiken, och det var för mig en
stor uppoffring att öfverge utöfvandet af ett inbringande yrke för att
ägna alla mina krafter och ansträngningar åt uppfyllandet af mina
plikter som lagstiftare.
Om jag icke varit till nöjes, så vill jag be Er säga mig det utan
omsvep och utan dröjsmål. Omsorgen dels om mina familjeintressen
och dels om min värdighet nödgar mig att redan under juli månad
(således inemot 9 månader före nyvalen) fatta det beslut, hvartill
omständigheterna föranleda mig ...
Den stackars mannen var som man finner, beredd att söka sig
en annan plats, och begärde bara, att hans nuvarande principal
skulle gifva honom rimlig uppsägningstid!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
