Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- De neutrala och kriget. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DE NEUTRALA OCH KRIGET
I intet föregående krig har väl i Europa de neutrala
staternas och folkens ställning varit svårare och ömtåligare än
i den våldsamma kamp, som nu rasar mellan fem af vår
världsdels sex stormakter. Två af de tre europeiska stater, hvilkas
permanenta neutralitet samtliga stormakter garanterat,
indrogos redan på krigets första dag i striden, och den ena af
dessa har sedan sett sitt område bli det för krigets alla fasor
hittills ojämförligt mest utsatta. Andra stater äro — trots
i vederbörlig ordning afgifna och på lojalaste sätt i deras
statsmyndigheters hållning tillämpade neutralitetsförklaringar
— genom sitt läge dels redan nu, dels på senare stadier af
den väldiga kampen allt annat än säkerställda mot faran att
dragas ned i malströmmen. Under tiden finna de sig vara
från olika håll ställda under mer eller mindre misstänksam
observation. Alla se de för öfrigt sin export, sin införsel af
lifsmedel eller af andra nödvändighetsvaror, sitt näringslif i
allmänhet och mycket annat hotas genom de rubbningar i
folkens fredliga sammanlefnad, som kriget redan framkallat
och än ytterligare hotar att framkalla långt utanför de
krigförandes egen krets.
Ej blott på regeringar, myndigheter och folkrepresentationer,
utan äfven på enskilda medborgare och korporationer i de
neutrala länderna ställer kriget hårda och delvis förut
alldeles okända kraf rörande deras takt och diskretion, deras
handlings- och yttrandefrihet, och i mångahanda former drabba
dessa kraf såväl medborgarnes enskilda lefnadsförhållanden
som deras samhälleliga organisationer. Lefnadskostnaderna
fördyras, arbetstillfällena minskas, handel och sjöfart förlamas
eller måste bedrifvas med väsentligt ökade risker, den
offentliga yttrandefriheten nödgas ålägga sig en själftukt, som i viss
mån kan vara nyttig nog, men som å andra sidan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0405.html
