Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Flottan vid försvarsriksdagen. Af Hans Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifvit framlagd. Planen är icke i detalj utarbetad; den
omfattar en tidrymd af 20 år, hvars längd blifvit vald med hänsyn
till den tjänsteålder, som beräknats för pansarbåtarna i
kustflottan. Planen upptager sjöstyrkornas storlek och
sammansättning, fartygstypernas beskaffenhet, fartygens beräknade
lifslängd, erforderliga nybyggnader, fartygens utrangering,
bemanningens uppsättande samt flottans krigsberedskap och öfningar.
Med hänsyn till byggnadsprogrammet är flottplanen uppdelad
i fyra 5-årsperioder och det är beträffande den första af dessa,
omfattande åren 1915 —1919, som riksdagen nu träffat afgörande.
Flottplanen fördelar fartygsmaterielen på dels en sjöduglig,
snabb hufvudstyrka, kustflottan, och dels smärre sjöstridskrafter
bundna vid försvaret af vissa begränsade områden af kusten,
lokalstyrkor. Kustflottan är sjöförsvarets viktigaste organ, dess
fälthär, under det att lokalstyrkorna äro att anse såsom flottans
fästningstrupper och landstorm, liksom ock deras fartygsmateriel
hufvudsakligen rekryteras från de äldsta årsklasserna ur
kustflottan, när de där tjänat ut sin tid.
Vid behandlingen af propositionen om sjöförsvarets ordnande
har det största intresset, helt naturligt för öfrigt, samlats till
kustflottan. Det beslut, som riksdagen fattat, innebär, att denna
flottans hufvudstyrka skall vara i stånd att uppträda såväl utom
som inom skärgård, hvar helst så kräfves till våra kusters skydd.
Härmed har en ytterst segsliten tvistefråga, om hvilken många
heta strider under senare år utkämpats, blifvit för åtminstone
närmaste åren afgjord. Å ena sidan har man velat pressa ner
flottan till ett slags lokalförsvar med uppgift att skydda vissa
delar af kusten, hvarvid åt armén skulle öfverlåtas ansvaret att
på egen hand afvärja landstigningsföretag, riktade mot öfriga
delar af sjögränsen; å andra sidan har man häfdat den
uppfattningen, att arméns uppgift att skydda vårt land mot anfall
öfver sjön blefve olöslig, om icke flottan kunde uppträda mot
en fiendes transporter och förbindelselinjer till sjöss och
ingripa äfven vid anfall mot öppen kust. I Karlskronatalet
medgafs den senare ståndpunkten vara berättigad, men, förunderligt
nog, flottan borde tillgodoses endast till den utsträckning, som
betingades af den förra! Uppenbart är emellertid, att om den
svenska flottan omskapades till en skärgårdsflotta, hvars fartyg
voro lämpade hufvudsakligen för operationer inomskärs, den
likväl skulle tvingas att vid fientliga anfall mot de öppna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
