Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Gustaf III:s första projekt till Hagaparken. Af Sigurd Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
SIGURD CURMAN
valen för de nya anläggningarna. Det är en landskapskonst
i ordets egentliga mening. Ett af naturen vackert landskap
skall genom lämpliga röjningar och planteringar ansas och
förädlas till att gifva bästa möjliga konstnärliga effekt. Lämpliga
utsiktslinjer skola röjas upp, vackra fonder för perspektiven
utväljas eller skapas. Men äfven byggnadskonsten kallas till hjälp
för att nå målet. På en utsiktspunkt önskar man en
skyddande paviljong eller hviloplats för åskådaren. I fonden af ett
perspektiv har man behof af en betonad hufvudpunkt, som
Fig. 4. Pipers generalplan till Gamla och Nya Haga lustpark. 1786.
fångar ögat och så att säga riktar in det i den rätta linjen,
eller af ett föremål, som stryker under och förstärker karaktären
af ett bestämdt parkparti. Sålunda hör till den engelska
parkanläggningen en mångfald af större eller mindre paviljonger, små
tempel, grottor, eremitager, ruiner, obelisker m. m., allt så osökt
och naturligt som möjligt inlagdt i den friska grönskan. Ofta
sträfvar man att genom dessa anordningar förläna anläggningen
en stämning af romantik och féeri, något af doften från
prinsessan Törnrosas sofvande slott och de gamla sägnernas förtrollade
trädgårdar. Paviljongerna få gärna en österländsk,
kinesise-rande form; i eremitagerna söker man efterbilda de forna
ere-mitboningarna i urholkade träd eller rothålor. Till den med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
