Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Ekonomisk krigsberedskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigförande länderna och de flesta andra omedelbart upphäft
banksedlarnas inlöslighet och därmed hindrat guldet från att komma ut i
rörelsen, sålunda äfven från att betala några mobiliseringskostnader
eller andra krigsutgifter. Det är då svårt att förstå, hvilken nytta
guldet gjort för att underlätta de militära operationerna. Icke kan
det ha varit, att guldkassan möjliggjort en ökad sedelutgifning, ty
den kan äga rum alldeles oberoende däraf, så snart sedlarnas
inlöslighet upphört; och, icke nog med att fastlandsmakterna allmänt
ökat den obetäckta (d. v. s. icke guldtäckta) sedelkontingenten, har
exempelvis Tyskland gjort sina nya lånesedlar
(Darlehenskassenscheine) likvärdiga med guld såsom täckning för banksedlarna och
alltså i verkligheten möjliggjort en obegränsad sedelcirkulation
utöfver guldkassans belopp. Hvad man än må mena om guldkassans
betydelse för stärkande af ett krigförande lands kredit i längden och
för sedlarnas slutliga inlöslighet, är det väl häraf uppenbart, att för
den finansiella beredskapen, d. v. s. vidtagande af de första krigsåtgärderna,
guldet knappast har haft någon betydelse alls.
Nu är det väl troligt, att man tänkt sig guldets uppgift icke blott
eller kanske ens företrädesvis för den inre omsättningen, där det i
allmänhet kan undvaras, utan för de internationella förbindelserna,
alltså närmast för uppköp af varor i utlandet och — hvilket i viss
mån är samma sak — för utjämning af växelkurserna. För det
första märkes emellertid i detta hänseende, att ett utsläppande af
guldet, till på köpet ur landet, här alldeles särskildt var en
förutsättning för att nå målet; och då man rufvat på sitt guld som draken
på sin skatt, har man därigenom eo ipso förfelat syftemålet. Men
därtill kommer för det andra att, äfven med bättre vilja än man
hittills haft, svårigheterna för guldtransport med nu tillämpade regler
för den internationella handeln ofta gjort det till en ren omöjlighet att
utföra dylika förflyttningar. Hvilka orsakerna än må ha varit, kan ingen
ett ögonblick förneka, att guldkassans internationella uppgift slagit
fullkomligt fel. T. o. m. England, som mer än något annat land
behärskar hafven, har ansett lämpligt att inräkna i Bank of Englands
guldkassa bankens guldtillgångar i Sydafrika och Amerika för att
undgå riskerna af en transport; och det hittills okända fallet i
rubel- och riksmarkskurserna samt stegringen i sterlingkursen visa tillräckligt,
att något internationellt betalningsmedel icke för närvarande existerar.
Då alltså denna, den mest uppskattade formen för finansiell
krigsberedskap visat sig oanvändbar, kunde man i stället tänka sig en
annan åtgärd, som likaledes förut varit på tal, nämligen att hålla
likvida tillgodohafvanden hos utländska banker. Men med de särskildt
af England inaugurerade krigsekonomiska principerna är detta knappast
bättre än systemet med guldförråd — i vissa hänseenden t. o. m.
sämre. Icke nog med att staten själf tillhöriga tillgodohafvanden i
fientligt land omedelbart konfiskeras; enligt den nya krigsekonomiska
lagstiftningen börjar man numera som bekant ekonomiskt krig också
emot hvarje särskild undersåte i fiendelandet och belägger
utbetalningar till dem med straff. För det första är det alltså omöjligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
