Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Världskrigets förlopp. Kriget mellan Tyskland och västmakterna. Af E. af Wirsén - Operationsplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra sidan funnos blott små eller gammalmodiga gränsfort att
öfvervinna, och den vidare framryckningen mot Paris skulle ej
så länge kunna uppehållas framför Reims, Laons och La Fères
ganska föråldrade fästningsverk, som framför de östfranska
fästningslinjerna. Genom offensiverna genom Belgien skulle
dessutom tyskarna från början neutralisera ett eventuellt franskt
eller engelskt försök att genom samma land operera mot högra
flanken af en i Lothringen engagerad tysk här.
Visserligen utsatte sig tyskarna för att få jämväl den belgiska
armén till motståndare, men denna utsikt kunde, i betraktande
af de belgiska krafternas svaghet och relativt dåliga
beskaffenhet, ej te sig såsom alltför skräckinjagande.
En tysk offensiv med hufvudkrafterna genom Belgien hade
emellertid att räkna med den olägenheten, att de franska
trupperna lätt kunde drifvas rakt söderut till linjen Verdun—Paris,
en ställning, hvarifrån ett fortsatt återtåg till det djupa och
rika södra Frankrike näppeligen kunde hindras. Kriget skulle
därigenom dragas mera ut på längden, än hvad som
öfverensstämde med de tyska intressena. Den tyska krigsledningen
borde därför söka att antingen pressa de vid Verdun stående
franska trupperna västerut, så att hela den nordväst om samma ort
grupperade styrkan trängdes norr om och förbi Paris, eller också
söka att genom stark framsvängning af den tyska högra flygeln
tränga den franska fälthärens vänstra flygel och därigenom hela
hären ned åt sydost, t. ex. mot linjen Dijon—Nancy.
Inom Frankrike voro meningarna om det lämpligaste
tillvägagångssättet något delade. Somliga förordade en uppställning
med högra flygeln skyddad af de franska östfästningarna och
fronten mot norr, ur hvilken uppställning vid tyskarnas
annalkande en offensiv skulle göras. Flertalet åter fordrade, att man
från början skulle gå till anfall och icke utan strid uppgifva
någon del af franskt område. Att den senare meningen så afgjordt
segrade, berodde till stor del på det tyska öfverfallet mot Belgien.
Om fransmännen valde offensiv från början, så förelåg äfven
för dem — oberoende af en tysk frammarsch genom Belgien —
betydande skäl att välja en nordligare operationsriktning.
Linjen Strassburg—Metz är för kort för en offensiv med hela den
franska hären. En framryckning rakt österut mot Rhen och
Schwarzwald kunde näppeligen tänkas annat än utförd med
svagare krafter i samband med en hufvudoperation genom Pfalz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
