Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Folkstämningar om krigets art och orsaker - Korrespondens i krigstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ryska folkstämningar äro svåra att få fatt på i den offentliga
diskussionen. Den urgamla medkänslan bland folket för alla
»förtryckta slaviska bröder» samverkar väl där med de maktägandes på
denna grundval upptornade anspråk på patriarkalisk rysk
protektorsställning öfver den slaviska världen. Jämsides med detta underlag
för antagonismen mot Österrike-Ungern varsnar man här och där
den vedervilja mot västerländskt väsen öfverhufvud, som jämte
reaktion mot ekonomiska exploateringsförsök länge bestämt breda ryska
folklagers stämning mot den närmaste västerländske grannen,
Tyskland. Inom de tongifvande och högre bildade kretsarna verka nog
äfven dessa rent slaviska stämningar, dock med oviljan mot
västerländsk kultur modifierad genom alliansen med Frankrike och
frisinnade författningsvänners beundran för den engelska
parlamentariska folkstyrelsen. Krigets utbrott tillskrifver man undantagslöst en
tysk-österrikisk sammansvärjning mot de slaviska Balkanfolkens
ryskbeskyddade frihet och vidtgående framtidsförhoppningar.
Naturligtvis måste en snabböfversikt öfver ofvan berörda
folkstämningar bli ofullständig och därför äfven i någon mån skef. Bernard
Shaws »common-sense»-uppfattning af kriget, framlagd i en spirituell
artikel, visar t. ex., att den hypermoraliska uppfattningen af
Englands politik börjar röna gensägelse äfven i sitt hemland, och
Oxfordhistorikerna sluta sin apologi för sir Edward Greys politik med att
försiktigt erinra om intressenas samverkan med de moraliska
plikthänsynen: »England befinner sig i dag» — skrifva de — »i det
lyckliga läget, att dess plikt och dess intressen förena sig om att drifva
det i samma riktning.» Liknande afvikelser från de ortodoxa
trosbekännarna skulle nog kunna påvisas äfven från andra nationella
stämningskyrkor; men dessa undantag äro nog tills vidare ej flere
än att de blott framhäfva de dominerande dragen i de stridandes egen
uppfattning af ursprunget till den kamp de nu strida och af de
syften, hvilka de hoppas förverkliga, när de nått fram till segerns
ännu för dem alla i fjärran hägrande pelare på den världspolitiska
vädjobanan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>